Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...

Enligt grundskolans timplan är den minsta garanterade tid som eleverna har
rätt att få lärarledd undervisning i matematik 900 klocktimmar under år 1 till
år 9. Om vi beräknar ett genomsnittligt timantal per vecka för
matematikämnet i grundskolan visar det sig att eleverna bör ha ca 2,5
timmar/vecka från år 1 ‐ år 9. De lärare som ingått i vår studie bedömer att
eleverna arbetar koncentrerat i genomsnitt 1,5 timmar/vecka. Om vi jämför
med de två tidigare refererade studierna så arbetar eleverna enligt sin egen
uppfattning i Skolverkets rapport koncentrerat ca 70 ‐ 75 % av lektionstiden i
matematik, vilket innebär ca 1 tim och 45 minuter/vecka. Enligt Sjöbergs
studie, där först var femte matematiklektion försvann och där eleverna sedan
arbetade koncentrerat under endast 50 % av den resterande tiden innebär det
1 timme/vecka med koncentrerat arbete i matematik.
Det är upp till varje kommun att fastställa en skolplan som visar hur
kommunens skolor ska organiseras och utvecklas, i denna plan skall det även
framgå hur timmarna för varje ämne fördelas efter årskurser. I de flesta
kommuner är uppdelningen mellan de tidigare åren 1 ‐ 5 och de senare åren 6
– 9 att flertalet av timmarna förläggs under den första perioden. Om vi
analyserar resultatet från enkätstudien baserat på en uppdelning av
grundskolan i F‐3, 4‐6 och 7‐9 så visar också den att lärarna anser att eleverna
lägger mer tid på matematik under de tidigare åren. Här finns även en annan
intressant skillnad: den tid som eleverna sysslar med tyst matematik utgör en
större del ju högre upp i årskurserna vi kommer. I de tidigare åren utgörs en
större del av laborativ matematik vilket gör att det knappt finns något sådant
inslag under de senare åren. Detta innebär att den tid som lärare i de senare
åren av grundskolan använder för att muntligt och i diskussion engagera och
motivera elever för matematik är liten.
Finns det elever med fallenhet och förmåga i matematik?
Frågan som ställdes till lärarna i enkätundersökningen var om de i sin klass
har eller någon gång haft elever som de upplevt som ”förmågor” i matematik.
Av de 177 lärare som svarade på denna fråga ansåg 86 % att de haft sådana
elever i sina klasser.
105