Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...

Forskningsöversikt och vägval för studien
Begåvning ur ett generellt perspektiv
Talangfull, begåvad, högpresterande, underbarn – kärt barn har många
namn.
Vilka ord vi skall använda då vi benämner de barn/elever som är ”duktiga”
inom olika områden är omdiskuterat (se t.ex. Persson, 1997; Winner, 1999). En
benämning som ofta används är ”begåvad”, ett uttryck som med tiden blivit
utslätat, i det att lärare idag gärna pratar om att alla barn är begåvade, var och
en på sitt sätt. I svenska forskningssammanhang är emellertid särbegåvning
eller särbegåvade barn vedertagna begrepp för det som på engelska benämns
giftedness, talent, exceptional abilitites etc. (Persson, 1997). Benämningen
särbegåvade barn hjälper oss att tala om de elever för vilka skolan idag saknar
handlingsplan för stöd och stimulans, detta trots att det nu har gått över ett
decennium sedan Europarådet utfärdade en rekommendation till
medlemsländerna, som tydligt säger att barn med särskild begåvning också är
i behov av särskilt stöd (Europarådet, 1994).
”… legislation should recognize and respect individual differences. Highly
gifted children, as with other categories, need adequate educational
opportunities to develop their full potential…/… the ordinary school system
should be made flexible enough to enable the needs of high performers or
talented students to be met.” (ibid)
Samtidigt varnar man i rekommendationen för särbehandling av dessa
begåvade barn. De bör inte skiljas från sina klasser och erbjudas undervisning
i så kallade ”elitskolor”. Europarådet förordar istället att de får undervisning i
vanlig klass men med särskild stimulans så att deras behov uppmärksammas
och stöttas.
Begåvningsbegreppet
Någon entydig definition av begreppet begåvning/särbegåvning finns inte.
Vad som anses vara uttryck för särbegåvning varierar från tid till annan och
från plats till annan och det finns idag ett hundratal olika definitioner av
särbegåvning (Csikszentmihalyi, 1997; Freeman, 2005; Persson, 1997). Trots
denna variation i definition av särbegåvning, och ett antal myter kring
17