Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...
Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...
Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
alternativkurserna är borta <strong>och</strong> vi har <strong>en</strong> fullständigt sammanhåll<strong>en</strong><br />
bott<strong>en</strong>skola på nio år.<br />
Differ<strong>en</strong>tieringsfrågan<br />
De undervisningsplaner <strong>och</strong> läroplaner s<strong>om</strong> funnits i Sverige under 1900‐talet<br />
har på skilda sätt beskrivit undervisning<strong>en</strong>s anpassning efter elevernas olika<br />
behov. Det fanns i 1920‐talets undervisningsplan <strong>en</strong> neutral skrivelse <strong>om</strong><br />
detta. Det gjordes ing<strong>en</strong> tolkning av hur man skulle uppfatta begreppet<br />
”särskilda behov”. Lärare uppmanades att anpassa innehåll <strong>och</strong><br />
svårighetsgrad efter barn<strong>en</strong>s förmåga, detta utan att specificera <strong>om</strong> det rörde<br />
sig <strong>om</strong> särskilt högpresterande eller särskilt lågpresterande elever. I<br />
läroböcker för lärarutbildning<strong>en</strong> (ex. Brandell, 1920), diskuterades<br />
begåvningslära <strong>och</strong> speciell undervisningslära.<br />
Under efterkrigstid<strong>en</strong> har diskussionerna <strong>om</strong> <strong>och</strong> b<strong>en</strong>ämningarna av<br />
begåvade elever eller elever med särskilda <strong>förmågor</strong> varit sparsamma.<br />
Förändring<strong>en</strong> i diskussionerna <strong>om</strong> <strong>och</strong> b<strong>en</strong>ämningarna av begåvade elever<br />
eller elever med särskilda <strong>förmågor</strong> s<strong>om</strong> skedde i mitt<strong>en</strong> av 1900‐talet kan<br />
<strong>en</strong>ligt Edfeldt (1992) bero på d<strong>en</strong> socialdemokratiska ideologin s<strong>om</strong> rådde i<br />
Sverige. En stark förgrundsgestalt för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska skolpolitik<strong>en</strong> var Alva<br />
Myrdahl <strong>och</strong> h<strong>en</strong>nes budskap <strong>om</strong> ett allmänbildningsideal på bekostnad av<br />
specialistutbildning <strong>och</strong> specialkunskaper (ibid). H<strong>en</strong>nes starka position i<br />
frågan kan ha sin förklaring i erfar<strong>en</strong>heter från 40‐talets nazistvälde i Europa<br />
<strong>och</strong> att ledande politiker ansåg att skolans viktigaste uppgift var att fostra<br />
människor så att de inte, kanske till <strong>en</strong> följd av <strong>en</strong> stark specialisering, blev<br />
blinda för vad s<strong>om</strong> hände ute i samhället (Erlander, 1973 sid 237; Persson,<br />
1997; Wallby, Carlsson & Nyström, 2001a). I läroplan<strong>en</strong> från 1962 diskuterar<br />
man elever med särskilda behov m<strong>en</strong> då riktade <strong>en</strong>bart till elever med<br />
skolsvårigheter.<br />
IMU (Individualiserad matematikundervisning) (Larsson, 1973) startade s<strong>om</strong><br />
<strong>en</strong> följd av läroplan<strong>en</strong> 1962, dess införande av alternativkurser <strong>och</strong> lärarnas<br />
problem med att lösa individualiseringsfrågan. I vissa skolor var man till följd<br />
av brist<strong>en</strong> på högstadielärare tvungna att undervisa de olika<br />
alternativkurserna i samma klassrum. Detta visade sig problematiskt med d<strong>en</strong><br />
tid<strong>en</strong>s metoder <strong>och</strong> lär<strong>om</strong>edel <strong>och</strong> man valde att till de duktigaste eleverna<br />
44
Change language