Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...

I en studie (Wistedt, under tryckning) som lärare och lärarstuderande
genomfört i samband med en kurs i stöd och utveckling av matematisk
förmåga inom projektet ”Pedagogik för elever med fallenhet och förmåga för
matematik” vid Växjö universitet intervjuades skolledare, totalt 75 rektorer i
landet om sin syn på elever med fallenhet för matematik och hur skolan
bemöter dessa elever.
”Drygt hälften (44) sade sig veta att det finns elever med fallenhet för
matematik i skolans klasser, men någon handlingsplan eller specialresurs
för dessa fanns inte” (ibid).
Intervjuarnas kommentarer till samtalen med rektorerna visar också att
många blev överraskade över frågeställningen:
”Det är ju litet ovant för rektorerna att hantera elever som har särskild fallenhet för
ett ämne istället för svårigheter att nå betyget godkänt”. Flera av de intervjuade
uppfattade också frågan som känslig och politiskt inkorrekt: ”Från politiskt
håll har rektorn inte fått några påtryckningar om att satsa på de begåvade eleverna.
Pengarna används till att se till att så många som möjligt når upp till godkänt”.
Men rektorerna var ändå överlag positiva till satsningen på elever med
fallenhet för matematik, här i två typiska exempel: ”Rektor ser dock detta som
en viktig fråga som kommit i skymundan i Sverige” och ”Rektorn tyckte det var
intressant att prata om dessa elever. Det pratas alldeles för litet om dem eftersom vi
först måste se till att alla når målen, var hennes kommentar” (ibid).
Frågan är alltså om det i skolan finns resurser att möta alla elever på deras
nivå och att utveckla hela deras förmåga så som det står i läroplanen:
• ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.”
(Skolverket, 2006, s.4)
• ”Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter
sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela
sin förmåga.”(ibid. s.12 )
När man beslutade om en gemensam bottenskola, vilket vi tidigare beskrivit,
fanns rädslan att de begåvade eleverna skulle möta för lite motstånd och på så
sätt riskera att utveckla ”tröghet, lättja och skolleda” (Axelsson, 2007). Är detta
vad som hänt i vår svenska grundskola: för lite stimulans och för stort fokus
på att alla skall nå godkänt?
112