Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...

av spel med logiska utmaningar men inte i samma utsträckning som i Johans
familj.
Både Johan och Sara har valt att spendera mycket tid ensamma eller umgås
med familjen. Det har inte funnits så många kamrater vid sidan om skola och
idrott utan de har uppskattat tid med familjen eller med nära släktingar,
gärna äldre än de själva. Detta är ett vanligt drag hos barn med särskilda
förmågor inom någon domän och resultatet överensstämmer bra med vad
som framkommit i internationella studier (se t.ex. Csikszentmihalyi, 1997;
Winner, 1999). Likt eleverna i dessa studier har också Johan och i viss mån
också Sara upplevt att de inte har så mycket gemensamt med jämnåriga
kamrater under ungdomsåren.
När det gäller skolans möjligheter att stödja och stimulera elever med
särskilda förmågor i matematik så återkommer vi till detta under rubrikerna
undervisning och ämne. Vi skall här istället diskutera den attityd till
begåvning som finns i skolan och i samhället i övrigt.
Inom matematikämnet är det lätt att elever kan känna av en ”töntstämpel”
om de framstår som särskilda förmågor. Detta är något som bland annat
Sheffield (2005) tar upp. Det är oftast inte förknippat med något positivt att
vara duktig i matematik. Här finns en stor skillnad mellan olika ämnes‐ och
intresseområden. För de elever som har särskilda förmågor inom idrott eller
musik är framgång inom dessa områden ofta samtalsämnen i skolan och
framgångarna upplevs som positiva för både de aktiva, klasskamraterna och
läraren. Sara och Johan väljer emellertid att inte utmärka sig i klassen; de
håller en ganska låg profil. Vi vet inte vad anledningen till detta är, och de
säger själva att de inte riktigt vet, men möjligen kan det ha betydelse hur de
väljer att framstå i klasskamraternas ögon.
Precis som Ernest (2006) påpekar och som vi tidigare nämnt har
självförtroende och att vara fri från negativa attityder till matematik stor
betydelse för den matematiska utvecklingen. Han menar också att ett av de
viktigaste bidragen till attitydskapande är sättet och stilen som matematik
undervisas på, i hur hög grad elevernas intresse fångas i klassrummet. Vi
kunde under fallstudiens gång se tecken på en viss attitydförändring och
positiv utveckling av Johan och Sara samt deras klasskamrater. I början var
122