Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...
Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...
Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
elev s<strong>om</strong> vi s<strong>en</strong>are skall möta, Sara. Jag fick möjlighet att träffa Johan innan<br />
eleverna hade fått tillbaka tävlingsresultat<strong>en</strong> <strong>och</strong> han visste därför inte hur<br />
det hade gått. Han var ganska pessimistisk <strong>och</strong> trodde inte att det hade gått så<br />
bra.<br />
I intervjun kunde jag se <strong>och</strong> framförallt höra hur hans <strong>matematiska</strong> <strong>förmågor</strong>,<br />
framförallt hans förmåga att tänka logiskt, tog sig uttryck. Många av<br />
övningarna var för Johan helt självklara. Han hade svårt att förklara varför<br />
han k<strong>om</strong>mit fram till ett visst resultat, m<strong>en</strong> han var helt säker på att det var<br />
rätt, <strong>och</strong> i de flesta fall stämde det också.<br />
M<strong>en</strong> där fanns också brister <strong>och</strong> de försökte Johan inte dölja. Han svarade<br />
direkt att han inte förstått problemet eller att han var osäker på det. De mest<br />
utmärkande bristerna k<strong>om</strong> till synes i hans förmåga att läsa matematisk text.<br />
Han läste texterna på samma sätt s<strong>om</strong> man läser <strong>en</strong> skönlitterär text <strong>och</strong> han<br />
missade därför viktig information. När jag bad hon<strong>om</strong> läsa<br />
problemformulering<strong>en</strong> <strong>en</strong> gång till eller när jag själv läste d<strong>en</strong> sakta för<br />
hon<strong>om</strong> löste han äv<strong>en</strong> dessa problem. Han hade äv<strong>en</strong> brister när det gällde<br />
vissa begrepp, såväl vardagliga s<strong>om</strong> <strong>matematiska</strong>, vilka behövdes för att lösa<br />
problem<strong>en</strong>. Nedan följer några exempel på resonemang s<strong>om</strong> Johan gav då<br />
han fick problem<strong>en</strong> av mig.<br />
Exempel 1: (Problem 10 vid Kängurutävling<strong>en</strong>)<br />
Av 2006 skolbarn i Malmö hade 1500 varit med i Kängurutävling<strong>en</strong> <strong>och</strong> 1200 i<br />
Vargungetävling<strong>en</strong>. <strong>Hur</strong> många av barn<strong>en</strong> hade deltagit i båda tävlingarna<br />
<strong>om</strong> det var 6 barn s<strong>om</strong> inte varit med i någon av tävlingarna?<br />
Johan:<br />
Eva:<br />
Johan:<br />
Det ser man ju direkt.<br />
Försök ändå förklara för mig.<br />
De var 2006 barn m<strong>en</strong> 6 hade inte varit med alltså 2000. Det hade gjorts<br />
2700 prov, då måste 700 ha gjort båda prov<strong>en</strong>.<br />
Johan vark<strong>en</strong> skriver eller ritar något när han löser d<strong>en</strong>na uppgift utan säger<br />
bara att han ser svaret framför sig. När han sedan ändå <strong>om</strong>beds förklara hur<br />
han har tänkt gör han det på ett mycket klart <strong>och</strong> konkret sätt s<strong>om</strong> för<br />
tankarna till ett resonemang kring mängder. Ett sätt att formalisera Johans<br />
67