Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk ...

Årskurs F – 3
”I en förskoleklass diskuterar man gemensamt för att delge varandra och
väcka varandras förmågor. Här märker man tidigt fallenhet för logiskt
tänkande. Oftast är det kopplat till ett gott självförtroende, en tro på sig
själv, att våga, inte vara rädd för något rätt eller fel. Att alla svar är rätt.
Här är pedagogernas roll och sätt jätteviktigt.”
”De tänker matte hela tiden, oberoende av vad vi pratar om, ställer ofta
följdfrågor.”
”Hittar på egna ma‐problem i vardagen”
Årskurs 4 – 6
”Att de visar sig ”pojke” i gruppen. Inget han försökte dölja. Han var mycket
förstående att han hade en förmåga.”
”De är vakna och kräver mer uppgifter. Dock finns det de som är snabba men
inte har förståelse. Det är lätt att skilja agnarna från vetet. De enbart snabba
klarar inte problemlösning.”
”De löser uppgifter väldigt snabbt men verkar allmänt uttråkade av
matematik. Vid genomgångar på nytt moment kan de redan. Tyvärr är det
sällan de själva säger att det är för lätt och ber om svårare utmaningar.”
Årskurs 7 – 9
”Ibland upplever eleverna det som tråkigt för det är för lätt.”
”Tråkigt i boken – kan allt! Duktiga muntligt och klarar av att lösa svårare
abstrakta problem. Där jag arbetade tidigare (annan kommun) hade eleven
möjlighet att ta gymnasiekurser i 9:an.”
I den första kommentaren ovan finns formuleringen ”Oftast är det kopplat till
ett gott självförtroende, en tro på sig själv, att våga, inte vara rädd för något rätt eller
fel” vilket visar på en viktig roll hos läraren. För att läraren skall se elevernas
109