Examensarbete - Fastighetsvetenskap - Lunds Tekniska Högskola

Bostadspriserna och läget – tillämpning av den monocentriska stadsmodellen
(Geltner, Miller, Clayton, & Eichholtz, 2007, s. 67)
O´Sullivan (2007, s. 114) beskriver fenomenet ovan som det första axiomet inom
urban ekonomi. En förflyttning mot eller ifrån CBD, eller anställningsområdet som
han kallar det, ger följande samband:
Förändringen i bostadspris ( ) gånger konsumtionen av bostad ( ) och
distansförflyttningen ( ) gånger transportkostnaden ( är tillsammans lika med
noll. (O´Sullivan, 2007, s. 114)
I figur 1 ovan och figurerna i nästa avsnitt utgår modellen ifrån att hyresgradienten är
linjär. Förändringen av lägeshyran är alltså lika stor i hela staden. Så är inte alltid
fallet. O´Sullivan (2007, s. 114ff) nämner två effekter som gör att prisökningen stiger
närmare CBD. De två effekterna är konsumptionssubstitution och faktorsubstitution.
Den linjära kurvan som illusteras i figur 1 ovan innebär att alla i staden bor i en lika
stor bostad oavsett vad priset är. I verkligheten konsumerar invånarna mindre av
bostad när priserna stiger, även om de kompenseras av minskade transportkostnader.
Detta beror på att alternativkostnaden för bostad stiger och därför kommer andra
varor konsumeras mer istället. Detta kallas konsumtionssubstitution.
Faktorsubstitution innebär att höga markpriser i de centrala delarna av staden leder till
att byggbolagen bygger högre byggnader på mindre tomter. Kostnadsbesparingarna
leder till priskurvan blir än mer konvex. De två effekterna leder också till att
bostadsdensiteten ökar närmre CBD. (O´Sullivan, 2007, s. 114ff)
3.3 Effekter från den monocentriska stadsmodellen
Den monocentriska stadsmodellen kan tillämpas på olika sätt för att förstå städers
strukturella utseende. Geltner et al. (2007,s. 68) menar att modellen bland annat
förklarar varför vi ser olika densitet av boende i olika länder beroende på inkomst och
kulturella preferenser. Modellen förklarar även hur bostadspriser påverkas av
ekonomiska eller sociala förändringar i staden, vilket kan ge upphov till viktiga
effekter på fastighetsmarknaden. Nedanstående avsnitt behandlar tre olika variabler
som påverkar bostadspriserna, nämligen befolkning, inkomst och transportkostnad.
Resonemanget bygger på det av Geltner et al. (2007). Hypotesprövningen grundar sig
på de principer som tas upp nedan.
3.3.1 Befolkningsförändring med konstant densitet
Om befolkningen i den monocentriska staden ökar kan staden utvecklas på två olika
sätt. De nya bostäderna kan byggas vid utkanten av staden så att densiteten blir
oförändrad, alltså befolkning per yta. Bostäderna skulle också kunna byggas inne i
staden så att arean är konstant och densiteten ökar. Effekten av det första alternativet
blir att arean ökar. Vid antagandet om att transportkostnaden per sträcka är samma
som tidigare så kommer bostadspriserna i staden öka lika mycket, i absoluta tal, i hela
24