Examensarbete - Fastighetsvetenskap - Lunds Tekniska Högskola
Examensarbete - Fastighetsvetenskap - Lunds Tekniska Högskola
Examensarbete - Fastighetsvetenskap - Lunds Tekniska Högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bostadspriserna och läget – tillämpning av den monocentriska stadsmodellen<br />
En annan intressant effekt av denna princip är hur lönerna påverkas. Om lönerna<br />
skulle vara lika stora i en liten respektive stor stad, skulle det innebära att de i den<br />
mindre staden skulle ha högre ekonomisk välfärd. Anledningen är att enligt principen<br />
är bostadskostnaden lägre i den mindre staden och därför har invånarna mer pengar<br />
över till annat. En sådan obalans är inte hållbar på en fri marknad, därför skulle<br />
människor flytta från den större staden till den mindre. Vad som händer för att<br />
motverka detta är att invånarna i den större staden får högre inkomst. (Geltner, Miller,<br />
Clayton, & Eichholtz, 2007, s. 70)<br />
3.3.2 Befolkningsförändring med konstant area<br />
I föregående avsnitt utgick resonemanget från att de nya invånarna bosatte sig vid den<br />
urbana gränsen så att den flyttades ut från stadens centrum. För att komma fram till<br />
nästa princip görs antagandet att de nya invånarna bosätter sig jämnt fördelade i<br />
staden så att den urbana gränsen ej flyttas ut. Effekten av detta kan vara svårare att<br />
förstå.<br />
Eftersom arean av staden är konstant så ökar inte transportkostnaden per person,<br />
vilket den gjorde i föregående fall när avståndet till CBD ökade. Däremot kommer<br />
fler personer bosätta sig på samma yta, exempelvis per hektar, vilket leder till att<br />
transportkostnaden per hektar då ökar och därmed ökar även hyresgradienten. Den<br />
urbana gränsen kommer att ha samma läge som tidigare och bostadspriset där<br />
kommer fortfarande vara samma eftersom lägeshyran är obefintlig. Däremot kommer<br />
priserna öka i centrum. (Geltner, Miller, Clayton, & Eichholtz, 2007, s. 71f)<br />
Sambandet förstås förmodligen bättre med ett exempel. Vi tänker att befolkningen<br />
ökar utan att det byggs mer, alltså det bor genomsnitt två personer per bostad istället<br />
för en. Därmed är konstruktionskostnaden per hektar samma som tidigare. De två<br />
personerna i centrum kommer betala mer för läget tillsammans eftersom de två som<br />
bor vid utkanten måste betala mer för att transportera sig dit. Effekten illustreras i<br />
Figur 3 nedan.<br />
26