Läs ett provkapitel här

sätta att leta! Då måste vi ju hitta fölet, jag menar barnet!”sa Pappa ivrigt. ”Vi ska fortsätta flyga över världen, Vidvingevän,och den dagen vi närmar oss min lilla prins ellerprinsessa kommer vi att veta det, inte sant? Vi kommer attkänna det, eller hur? Är det inte så? Tror du inte det? Attvi kommer att finna mitt barn?””Hoppfullningsvis”, svarade Vidvinga. ”Och kanskelite likt en sanning.”Pappa brydde sig inte om att lyssna till den lilla tveksamhetensom fanns i Vidvingas röst.”Vi flyger ut genast efter julafton”, sa han. ”Kommerdu att vara redo?””Alltid vinglig, prinseprins”, sa Vidvinga.Hon suckade, men tyst, så att Pappa inte skulle höradet.110