You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
”Oj”, sa Mira. ”Är det farligt? Men … smittar han intedig då?””Nej, han äter medicin”, sa jag, ”så det smittar inte.Men han vill inte att jag tar hem kompisar.””Nänä, det fattar man ju. Då går vi hem till mig iställetdå?” sa Mira och började hoppa nerför trappan.Jag kände mig jättetrött helt plötsligt. Mira studsadeneråt, boink boink, som en liten gummiboll.”Kommer du?” ropade hon.Hon var redan nere. Jag hörde hur hon drog i ytterdörren.”Visst”, sa jag.Benen var tunga och skvalpiga som om någon hadefyllt blöt betong i dem.”Jag kommer.”När jag kom hem sedan låg Gregor och sov i soffan. TV:nvar på. Jag stängde av den.Jag har varit i mitt rum hela kvällen. Egentligen är jaghungrig, tror jag, men jag vill inte gå ut i köket. Det är såäckligt där. Han har spillt och hållit på. Kanske försöktlaga mat.Jag orkade inte räkna ölburkarna. De hade blivitmånga. Jag får äta mycket i skolan istället, imorrn.Om man skriver imorrn på mobilen blir det hönsro.Det är <strong>ett</strong> gulligt ord. Mira och jag brukar säga det tillvarandra när vi säger hej då. Då vet vi att vi menar att vi28
Change language