Läs ett provkapitel här

PAPPA, del VIIIPappa satt inne i sin far Kungens rum.Det var mörkt där inne. De tjocka sammetsgardinernavar fördragna, och bara ett stearinljus var tänt. Det stodpå guldbordet bredvid Kungens enorma säng och fladdrademed en blek låga.Från Kungens säng hördes konstiga, väsande andetag.Han höll nämligen på att dö. Han hade bara väntat på attPappa skulle komma tillbaka först.Nu skulle han hålla sitt sista kungatal. Man kan inte döutan att hålla ett sådant tal. Det hade han lärt sig i Kungahandboken,del femtionio.”Käre son”, sa han. ”Det är nu dags för mig att vandravidare mot den snälla källaren.””Menar inte far de sälla källorna?” frågade Pappa försiktigt.”Öh … jaha, ja det kanske är det jag menar”, sa Kungen.”Nåväl. Jag tänker nu kasta omkring mig handdukar ochsedan sätta mig på en sista potatis och på detta vis lämnamitt jordiga liv bakom mig och gå med i Himlakören, ochhar vi tur så vinner vi Körslaget 2010.””Jag önskar dig all lycka”, sa Pappa och kunde inte låtabli att le.95