Läs ett provkapitel här

fråga, fast kanske ändå inte, för det där mörka, rädda somhan hade sett förut i hennes ögon var nästan borta nu. Nusåg han något annat där, något mjukt. Ungefär som attkänna på ett lent blomblad, så såg det ut där inne i hennesögon.Kanske skulle det bara vara dumt att påminna henneom något otäckt när hon såg så lugn ut?Ska jag någon gång utföra ett äkta prins-frieri, så är detväl nu! tänkte Pappa.Han gick ner på knä så som han hade läst i sin prinshandbokatt man skulle göra. Sedan tänkte han att hanmåste säga orden man skulle säga tyst i huvudet en gångförst, innan han sa dem till flickan.Han provade på alla tusen språk som han hade lärt sig islottet när han var liten. Men allt lät bara fånigt.”Jag vill be om din hand …”Vadå, hand, tänkte han. Jag vill inte ha hennes hand,den vill jag att hon ska ha kvar själv.”Ditt hjärta …”Nä, men då dör hon ju.Men vad är det jag vill ha egentligen?Efter ett tag blev Pappa trött på att stå på knä. Han sattesig ner på den torra, varma marken. Han insåg att hanfaktiskt var tvungen att tänka lite först, eftersom han villeatt det här skulle bli rätt.Flickan satte sig också ner. Hon plockade ett grässtrå frånen tuva, log mot honom och satte strået mellan tänderna.61