Läs ett provkapitel här

”Härifrån och hädanefter”, sa han, ”ska vi dela glädjemed varandra?””Ska vi dela glädje med varandra? Härifrån och hädanefter?””Ska vi dela glädje med varandra? Alltid, alla dagar?””Ska vi dela glädje med varandra? Jag och du, allavåra år?”Han frågade och frågade, men flickan bara tittade påhonom och sa ingenting.När han hade frågat på 364 olika språk provade hansitt 365:e, och då förstod hon äntligen. Hon skrattade ochnickade, och så svarade hon på sitt språk:”Visst, det vill jag! Det är klart jag vill!””Tadaa!” gnäggade Vidvinga rakt i örat på Pappa.”Visste visste visste!””Aj!” skrattade Pappa och gnuggade sitt öra.”Galoppa bort en bit nu, är du snäll, vackra Vidvingavän”,sa han sedan, ”för nu vill jag faktiskt pussläppa minprinsessa!”Och den natten medan elden brann ner, kom jag till. Förden vackra flickan var min MAMMA. Elden brann neroch himlen ljusnade, stjärnorna slocknade en efter en ochdet blev morgon.Och sedan, när Pappa vaknade, var flickan borta.Fortsättning följer …76