1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse
1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse
1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Mediernas <strong>prestationer</strong> <strong>och</strong> <strong>betydelse</strong> i valet 2010<br />
När det gäller informationsdimensionen intar (av undersökta medier)<br />
Svenska Dagbladet en särställning. Men Dagens Nyheter, Göteborgs-<br />
Posten liksom Aftonbladet <strong>och</strong> Expressen, tillhör också de medier som<br />
både hade ett stort informationsvärde <strong>och</strong> en hög informativitet. Det hade<br />
också SR:s <strong>och</strong> SVT:s omfattande utbud av valprogram. De förstnämnda<br />
tidningarna <strong>och</strong> valprogrammen kan följaktligen i valet bäst beskrivas<br />
som typ1-medier: nyhetsmedier som både var rättvisa <strong>och</strong> informativa,<br />
medan Expressen kan karaktäriseras som ett typ 3-medium: orättvist,<br />
men informativt.<br />
Norrländska Socialdemokraten <strong>och</strong> Metro som hade lägst informationsvärde<br />
<strong>och</strong> informativitet (när det gäller riksdagsvalet) kan därför<br />
bäst beskrivas som typ2-medier: rättvisa, men inte särskilt informativa.<br />
En klassificering av nyhetsprogrammen i radio <strong>och</strong> tv är beroende av<br />
om vi främst tar fasta på informationsvärdet eller på informativiteten.<br />
Ser vi till Rapports, Aktuellts, Ekots <strong>och</strong> Nyheternas absoluta informationsvärde<br />
kan de samtliga karaktäriseras som typ2-medier: rättvisa men<br />
inte särskilt informativa. Tar vi däremot fasta på informativiteten, dvs.<br />
tar hänsyn till det begränsade utbudet, är placeringen inte lika självklar.<br />
Då lutar det åt att karaktärisera dem som typ1-medier: rättvisa <strong>och</strong> informativa.<br />
I figur 12.1 har jag bedömt dem som typ2-medier.<br />
Det kan dock diskuteras om inte nyhetsprogrammen <strong>och</strong> valprogrammen<br />
i radio <strong>och</strong> tv skall bedömas som ett ”medium”. Om vi ser till sammanlagda<br />
utbudet av nyheter <strong>och</strong> valprogram i SVT, SR <strong>och</strong> TV4 är så kan<br />
de som ”medieföretag” bäst beskrivs som både rättvisa <strong>och</strong> informativa.<br />
Som framgår av figuren finns det inget empiriskt stöd för att bedöma<br />
något (undersökt) medium som ett typ-4-medium, det vill säga både<br />
orättvist <strong>och</strong> oinformativt.<br />
Svaret på den övergripande frågan om <strong>mediernas</strong> <strong>prestationer</strong> i 2010<br />
års valrörelse ges alltså i tillspetsad form i figur 12.1. Min bedömning är<br />
med andra ord att medierna klarade av sitt demokratiska uppdrag – <strong>och</strong> i<br />
stor utsträckning uppfyllde de krav som kan ställas på dem som informationsförmedlare<br />
<strong>och</strong> opinionsförmedlare.<br />
Del III<br />
Mediernas <strong>betydelse</strong><br />
104 105<br />
Påverkade <strong>mediernas</strong> bild väljarna? Och vilket inflytande hade i så fall<br />
journalisterna över den bild som påverkade väljarna? Del III handlar om<br />
vilken <strong>betydelse</strong> medierna hade för partiernas framgångar <strong>och</strong> motgångar<br />
i valet.<br />
Mediebildens påverkanskraft diskuteras i kapitel 13 där jag analyserar<br />
vilken <strong>betydelse</strong> mediebilden hade för partiernas skiftande opinionsstöd<br />
under de två händelserika år som föregick valet, <strong>och</strong> i kapitel 14 där jag<br />
analyserar i vilken utsträckning medievalrörelsen påverkade partiernas<br />
framgångar <strong>och</strong> motgångar i valet. Vem som bestämde över mediebilden<br />
diskuteras i kapitel 15. Präglades mediebilden främst av journalister eller<br />
politiker? Eller mediepublikens intresse <strong>och</strong> behov <strong>och</strong> vad väljarna<br />
tycker är viktigt?
Change language