1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 7 aKtörernas Medieprofiler
Till frågor med lägre prioritet i medierna hörde också invandrings- och
integrationsfrågor. Frågorna prioriterades inte heller högt hos partierna
eller de båda regeringsalternativen. Överensstämmelsen mellan mediernas
och partiernas dagordningar var därför stor (med undantag för sverigedemokraterna).
Invandringsfrågor intog en central plats i sverigedemokraternas valmanifest,
men kom efter rättsfrågor först på delad andraplats (tillsammans
med skolan och vård- och äldreomsorg). Men invandringsfrågornas
centrala plats i sd:s valbudskap underskattas något i tabell 6.1, eftersom
parollen ”Ge oss Sverige tillbaka” är ett genomgående tema för alla sakfrågor.
Slutsatsen är i varje fall att sverigedemokraterna inte gynnades av
mediedagordningen i 2010 års valrörelse.
I figur 6.1 presenteras mer överskådligt med hjälp av ÖK-koefficienten
överensstämmelsen mellan mediedagordningen och partiernas egna dagordningar
– och alliansens och de rödgrönas genomsnittliga dagordning
(se kommentar till tabell 6.1).
Kristdemokraternas dagordning uppvisar den största överensstämmelsen
med mediedagordningen. Därefter kommer moderaterna (= alliansens
gemensamma valmanifest) och socialdemokraterna. Miljöpartiets
dagordning har den sämsta passningen med mediedagordningen, därefter
kommer sverigedemokraterna. Avståndet till vänsterpartiet och centerpartiet
är dock inte stort.
Slutsatsen blir att mediedagordningen var mer gynnsam för alliansen
än de rödgröna. Och att den var ogynnsam för miljöpartiet och sverigedemokraterna.
Kristdemokraterna, moderaterna och socialdemokraterna
var de partier som främst gynnades av nyhetsmediernas sakfrågeprioriteringar.
Kapitel 7
Aktörernas medieprofiler
64 65
Det tredje huvudsättet ett parti eller åsiktsriktning kan gynnas eller missgynnas
på i medierna är det sätt på vilket partiet relateras till olika frågor,
företeelser och sammanhang. Ju mer mediernas bild av aktörens profil
stämmer överens med den profil aktören själv önskar visa upp, desto mer
gynnsam är rapporteringen.
Hur aktören relateras till olika frågor och företeelser är ofta viktigare
än den bild medierna ger av aktören och sakfrågorna var för sig, eftersom
en framgångsrik valrörelse starkt hänger samman med om partiet lyckas
komma fram i sina favoritfrågor eller i ett positivt saksammanhang och
undvika frågor och sammanhang som man själv inte vill framträda i eller
förknippas med.
7.1 Sakfrågeprofiler
Partiernas egna sakfrågeprofiler har som tidigare redovisats i kapitel 6
fastställts med utgångspunkt ifrån partiernas valmanifest. Det är alltså
överensstämmelsen mellan partiets egen sakfrågeprofil och den sakfrågeprofil
de får framträda med i medierna som ligger till grund för slutsatser
om vilka partier som gynnats eller missgynnats. Resultatet presenteras
översiktligt i figur 7.1 med hjälp av Överensstämmelsekoefficienten
(ÖK) – och mer ingående i appendix (tabell A11-A13).
I figur 7.1 har jag valt att redovisa resultatet enbart uppdelat på radio/
tv och dagspress. Det främsta skälet är att de enskilda nyhetsmedierna
skiljer sig förhållandevis lite åt, men att vissa skillnader finns mellan
de två mediegrupperna. Generellt sett är överensstämmelsen mellan den
egna dagordningen och den sakfrågeprofil som partierna framträder med
lägre i nyhetsprogrammen i radio och tv (ÖK = 0.74) än i dagspressen
(ÖK= 0.80).