1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Kapitel 5
Bilden av aktörerna
43
Kapitel 5 bilden av aKtörerna
Det första sättet ett parti, en åsiktsriktning, en organisation, ett företag,
en person eller ett land kan gynnas eller missgynnas på är genom den
bild medierna ger av aktören: (1) genom den uppmärksamhet aktören
får, (2) hur aktören behandlas och (3) genom det sätt på vilket aktören
relateras till andra aktörer.
5.1 Regeringsalternativen
De svenska väljarna har i val att ta ställning till politiska partier. Men
valhandlingen utgör också ett ställningstagande till olika regeringsalternativ.
1 I 2010 års val handlade det för första gången om två på förhand
givna regeringsalternativ – alliansen och de rödgröna.
Nyhetsmediernas behandling av de två regeringsalternativen redovisas
i figur 5.1. Resultatet i figuren tar fasta på en av aktörsbildens tre partiskhetsaspekter
– hur regeringsalternativen uppmärksammades när de väl
exponerades i nyhetsmedierna.
Sedan medievalsundersökningarnas start 1979 har jag använt mig av
1 I medievalsundersökningarna har i varje riksdagsval sedan valet 1979 redovisats hur
nyhetsmedierna har behandlat de olika regeringsalternativ som stått mot varandra. I
rapporterna från valet 1979 till valet 1998 ställdes socialdemokraterna mot de borgerliga
regeringsalternativen (1979-1988 c-fp-m och 1991-1998 c-fp-m-kd). I 2002
och 2006 års val var det inte självklart vad som skulle räknas som huvudalternativ till
det borgerliga regeringsalternativet. Socialdemokraterna klargjorde både 2002 och
2006 att partiet inte hade för avsikt att bilda en koalitionsregering utan sökte för den
kommande mandatperioden ett, som man uttryckte, socialdemokratiskt mandat för
att bilda regering. Socialdemokraterna angav dock att de hade för avsikt att fortsatt
samverka med vänsterpartiet och miljöpartiet under den kommande mandatperioden.
I rapporterna om valen 2002 och 2006 ställdes därför de tre partierna, under beteckningen
samverkanspartierna, mot den borgerliga alliansen, Allians för Sverige.