1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 15 journalisternas inflytande
valrapporteringen i den övre vänstra rutan i figur 15.2. I detta fall beskrivs
mediernas betydelse bäst som att bilden i medierna påverkade väljarna,
och att journalisterna också starkt präglade den bild som väljarna
påverkades av.
Utbudet i medierna under Höstraset 2008, då socialdemokraterna rasade
i opinionen och alliansen gick framåt, var starkt aktörsbestämt. Mediernas
betydelse inskränkte sig därför till att påverka opinionen, medan
journalisternas inflytande över utseendet på den bild som påverkade opinionen
var starkt begränsat. ”Höstraset” är därför i figuren placerat i den
övre högra rutan – och då klart till höger om ”valrörelsen”.
Mediebevakningen om den ekonomiska krisen kan delas upp i två delar
– krisens följder och krisens hantering – eftersom bevakningen av
följderna var ekonomiskt inriktad händelserapportering, medan hanteringen
mer var inriktad på politik och kampen mellan regering och opposition.
”Krishanteringsjournalistiken” ger större utrymme för journalisternas
urvalsmakt och redigeringsmakt och har därför i figuren placerats
närmare den vänstra rutan än ”konsekvensjournalistiken”.
Var sjukförsäkringsdebatten skall placeras är mer svårbestämt, eftersom
det kräver en mer ingående studie än som här varit möjligt. Men
mediebevakningen liknar ”placeringsmässigt” det som gäller för ”valrörelsen”.
Den bild medierna gav av debatten påverkade opinionen mycket
kraftigt, men det kan diskuteras hur stort självständigt inflytande journalisterna
hade över mediebilden. Troligen var inflytandet större än under
”valrörelsen”, och ”sjukförsäkringsdebatten” placeras därför i figuren
något mer åt vänster.
Bevakningen av Vårraset 2010, innebar ett kraftigt opinionstapp för
socialdemokraterna, men framläggandet och presentationen av den rödgröna
skuggbudgeten, är ett typexempel på en aktörsbestämt urval, men
där det finns större utrymme för journalisternas redigeringsmakt. I huvudsak
handlade det dock om en rapporterande journalistik, delvis därför
att många av förslagen redan var kända. I figuren har därför ”vårraset”
placerats i den övre högra rutan.
De två politiska affärerna har båda placerats i den övre vänstra rutan.
Båda var initierade och avslöjades i medierna, men det finns en viss
skillnad. Wanja Lundby-Wedins AMF-affär (och ytterligare en del avslöjande
om ”lyxsemestrar”) påverkade socialdemokraternas opinionsstöd
138 139
mycket kraftigt och journalisterna hade också makten över mediebilden.
Littorin-affären påverkade opinionen, men endast marginellt. Det fanns
dessutom frågetecken i Aftonbladets avslöjande, och affären hanterades
resolut och mycket snabbt av moderaterna. Littorin-affären har därför i
figuren till en del placerats i den högra rutan, medan LO-ordförandens
AMF-affär helt är placerad i den ruta som visar att medierna både hade
stor makt över opinion och stor makt över den bild som påverkade opinionen.
Analysen av mediernas betydelse i valet 2010 visar sammantaget att
den bild medierna gav av valrörelsen och de två händelserika åren före
valet påverkade hur opinionen utvecklades, men att journalisternas självständiga
inflytande över den bild som påverkade väljarna var begränsat.
Bilden bestämdes i större utsträckning av partierna själva och deras inbördes
kamp om väljarnas röster.