1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010
som sjukvård och äldreomsorg. Förklaringen ligger främst i att frågor
kring sjukvårdsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen uppmärksammades
betydligt mer än i tidigare medievalrörelser – nästan dubbelt
så mycket som 2006.
Den politiska debatten kring sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen som
under lång tid var den dominerande frågan i medierna och som kulminerade
kring årsskiftet 2009/2010 uppmärksammades dock först starkt i
valrörelsens slutskede. Försäkringsfrågorna blev i detta perspektiv inte
en lika stor fråga i valet som kunde förväntas av den intensiva förvalsdebatten.
Till de frågor som fick betydligt mindre uppmärksamhet än förväntat
hör i första hand klimat- och miljöfrågor, och frågor kring invandring
och integration. De finns visserligen med på tio-i-topplistan, men de blev
inte några stora valfrågor. Uppmärksamheten var klart mindre än i valet
2006, då de inte heller fick någon större uppmärksamhet.
Skillnaderna mellan de olika mediegruppernas prioriteringar är som
framgår av tabell 3.3 överlag liten. I två avseenden skiljer dock kvällspressen
ut sig. Det gäller uppmärksamheten av sjukförsäkringsfrågor och
rapporteringen kring utrikesfrågor. I det första fallet handlar det främst
om Aftonbladet som den sista valrörelseveckan gav stor uppmärksammade
åt sjukförsäkringsfrågor, ofta enskilda fall. I det andra fallet handlar
det främst om Expressen som gav stor, oftast kritisk, uppmärksamhet
åt Ohly och hans inställning till Sveriges engagemang i Afghanistankriget.
De tre storstadsmorgontidningarna ger en annan och betydligt lägre
prioritering. Nyhetsprogrammen i radio och tv låg ungefär mittemellan
kvällspressens och morgonpressens prioriteringar.
Två slutsatser kan dras om medievalrörelsens frågor: (1) skattefrågor
dominerade; jobben prioriterades också högt, men inte som i valet 2006,
(2) nyhetsmedierna gjorde samma prioriteringar; oavsett vilket tidning
eller nyhetsprogram man tog del av mötte väljaren samma dagordning.
Del II
Mediernas prestationer
36 37
Klarade nyhetsmedierna av sitt demokratiska uppdrag? Del II tar upp
mediernas prestationer 1 under 2010 års valrörelse. Analysen tar sin utgångspunkt
i två krav: att nyhetsförmedlingen är rättvis; att den behandlar
olika åsiktsriktningar på ett sådant sätt att inte någon åsiktsriktning
eller aktör oskäligt gynnas eller missgynnas, och att nyhetsförmedlingen
är informativ; att den ger medborgarna sådan information att de självständigt
kan ta ställning i aktuella frågor som rör gemensamma angelägenheter.
Ju bättre medierna uppfyller kraven, desto större värde har
medierna som beslutsunderlag för medborgarnas ställningstagande. 2
Nyhetsmediernas partiskhet analyseras i kapitel 4-7, mediernas informationsvärde
i kapitel 8-11. Resultat och slutsatser om nyhetsmediernas
prestationer sammanförs i kapitel 12.
1 Prestationer står i detta sammanhang för det som i den internationella litteraturen brukar
kallas för media performance. Det är ingen särskilt bra översättning, men det finns
enligt min mening ingen bra svensk term som täcker begreppet media performance.
2 De normativa teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för
Medievalsundersökningarna redovisas mer utförligt i appendix.