1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 17 politiKens Medialisering
valen kan också iakttas i Rapport, Aktuellt och Göteborgs-Posten.
Men det är inte enbart Rapport, Aktuellt, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten
som är lika. Sedan valet 1988 har i stort sett samtliga undersökta
nyhetsmedier förändrats på samma sätt från det ena valet till
det andra.
Nyhetsmedierna använder med andra ord i mycket stor utsträckning
en och samma måttstock. Det är likheterna i urval och presentation och
inte skillnaderna som är det mest utmärkande draget för svensk politisk
journalistik.
16.5 En tänkbar förklaring
Vad är det då för måttstock som lett till att socialdemokraterna över tid
fått en mindre gynnsam uppmärksamhet än de borgerliga regeringsalternativen?
En förklaring till att socialdemokraterna generellt sett ges en mindre
gynnsam uppmärksamhet som partipolitisk aktör är att partiet i större
utsträckning än de borgerliga innehaft regeringsmakten och att partiet
därigenom under valrörelserna utsätts för hårdare kritik och granskning
från både medier och oppositionspartier.
Det är dock inget som tyder på att innehavet av regeringsmakten har
sådana konsekvenser. Vid fyra val (1979, 1982, 1994 och 2010) har de
borgerliga innehaft regeringsmakten och vid samtliga dessa tillfällen fick
det borgerliga blocket en i huvudsak balanserad eller gynnsam uppmärksamhet.
Vid de övriga sex valen då socialdemokraterna haft regeringsmakten
har partiet vid tre tillfällen fått en i huvudsak balanserad eller
gynnsam uppmärksamhet och vid tre tillfällen en i huvudsak ogynnsam
uppmärksamhet. Sju av tio fall går alltså emot hypotesen.
En förklaring till att socialdemokraterna relativt det borgerliga regeringsalternativet
har fått en mindre gynnsam uppmärksamhet under senare
valrörelser kan vara att valbevakningen helt enkelt återspeglar socialdemokraternas
svagare ställning i väljaropinionen (från ett 45-procentsparti
till ett 30-procentsparti) och partiets beroende av stöd från andra partier
för att kunna bilda regering (från villkorslöst stöd från vänsterpartiet till
rödgrön samverkan och regeringssamarbete), som i mediernas nyhetsvärdering
blir mått på partiets politiska tyngd och relevans.
Kapitel 17
Politikens medialisering
150 151
När jag i slutet av 1970-talet påbörjade mina studier av vilken roll medierna
spelade under valrörelserna så var den gängse uppfattningen bland
svenska medieforskare och statsvetare (med undantag för Jörgen Westerståhl)
att medierna var betydelselösa och inte påverkade valutgången. Det
var i stort sett endast politiker som insåg mediernas stora betydelse.
Lika fel som det var på 1970-talet att underskatta mediernas betydelse
i politiken, lika fel är det att nu i början av 2010-talet överskatta mediernas
betydelse. Sett i ett längre tidsperspektiv är det dock uppenbart att
journalister relativt andra maktaktörer ökat sitt inflytande över den bild
som ges i våra nyhetsmedier.
Men medieutbudets påverkanskraft och journalisternas inflytande över
utbudet är enbart en sida av mediernas ökande makt – den synliga makten.
Mediernas makt har också ett osynligt ansikte. En osynlig makt som
fått stora konsekvenser för den politiska demokratin och för maktfördelningen
i samhället.
17.1 Begreppet
Det är i detta sammanhang som begreppet medialisering kommer in.
Begreppet är inte som många tror ett inlånat amerikanskt begrepp utan
det användes för första gången i min avhandling Mäktiga massmedier
från 1986. 1 Det är en teori om hur medierna påverkar maktfördelningen
i samhället genom att samhällets aktörer i ökande grad – enskilda personer
såväl som institutioner – anpassar sig till mediernas sätt att arbeta
och tänka, och de villkor medierna ställer. 2 Om maktmekanismen i den
1 Termen medialisering är ett skolexempel på forskningens medialisering. Det var ett
medvetet försök att lansera ett medieanpassat begrepp som jag hoppades skulle leta
sig in i den allmänna debatten och få spridning bland politiker och journalister.
2 Den norske maktutredaren Gudmund Hernes och hans tes om ”det mediavridde sam