1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 5 bilden av aKtörerna
serad. Det går dock inte att bortse ifrån att det så att säga var lättare att
balansera regeringsalternativen i valet 2010 än i tidigare val, eftersom de
på förhand var formerade i två block.
Även om skillnaderna är små, går det att urskilja nyanser i bevakningen. 4
Aktuellt, Nyheterna och Aftonbladet hade en något mer gynnsam rapportering
för de rödgröna/ogynnsam för alliansen medan Rapport, Göteborgs-
Posten, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Ekot hade en något mer
gynnsam rapportering för alliansen/ogynnsam för de rödgröna. Genom att
Rapport och Aktuellt lutar något åt var sitt håll innebär det att SVT:s nyhetsprogram
sammantaget blev helt balanserade. Mönstret var detsamma i
2006 års medievalrörelse – en liten lutning åt var sitt håll i de båda nyhetsprogrammen
innebar en närmast total balans i SVT:s nyhetsutbud.
Den socialdemokratiska tidningen Norrländska Socialdemokraten och
Metro gav i sin rikspolitiska bevakning den mest balanserade bilden. Det
bör påpekas att Tidningarnas Telegrambyrå (TT) står för nästan all bevakning
av rikspolitik i NSD. Resultatet kan därför sägas spegla den tendens
som finns i TT:s valbevakning. Men oavsett vad som ligger bakom
den balanserade riksbevakningen, är det den bild som NSD:s nyhetsredaktion
valt att ge sina läsare.
Resultatet i figur 5.1 tar fasta på hur regeringsalternativen behandlades.
Ser vi enbart till den uppmärksamhet de fick är fördelningen mellan alliansens
och de rödgrönas totala exponering som aktörer mycket jämn i
samtliga nyhetsmedier, även i Expressen (se tabell 5.1). Det innebär att
det är hur Expressen behandlar de båda regeringsalternativen som kraftigt
skiljer sig åt, inte vilken exponering de får.
4 Hur stora är skillnaderna? Det finns inget statistiskt givet svar på frågan vad som är
lite eller mycket och det går inte i detta fall luta sig mot statistiska felmarginaler eller
liknande om vad som är signifikanta skillnader. Vad som kan betraktas som små eller
stora skillnader grundar sig därför i första hand på en bedömning av ”rådata”, vad
som ligger bakom indexvärdet, och en bedömning grundad på ”beprövad erfarenhet”.
Min bedömning av vad som är lite eller mycket (när det gäller jämförelsen hur regeringsalternativen
har behandlats) har under de tio val som undersökts varit följande:
AB-indexvärden inom intervallet ± 5 betraktar jag som små skillnader; bevakningen
är i huvudsak balanserad, AB-indexvärden inom mellan ± 5 och ± 10 innebär att det
finns skillnader i behandlingen av regeringsalternativen, men att de inte kan betraktas
som stora. AB-indexvärden över ± 10 innebär att bevakningen är klart gynnsam/
ogynnsam för något av regeringsalternativen.
Tabell 5.1. Partiernas exponering som agerande och omtalade aktörer (procent).
46 47
Rap Akt Ekot Nyh SvD DN GP AB Ex Metro NSD Medel 2010 2006
v 6 5 6 5 5 5 6 7 6 5 5 5,5 6 6
s 18 19 15 23 17 20 20 25 26 27 22 21,2 23 34
mp 4 6 6 6 6 7 4 7 6 4 8 5,8 7 7
rödgröna 17 13 17 14 13 15 15 8 8 10 11 12,8 14 2
c 4 5 5 3 6 6 6 7 5 7 8 5,6 6 7
fp 5 7 3 2 6 5 8 4 5 8 6 5,4 6 10
m 14 15 16 18 15 14 15 19 19 13 13 15,5 17 14
kd 1 3 4 1 4 3 4 4 4 6 8 3,8 4 8
alliansen 21 17 24 17 20 17 14 9 9 9 14 15,5 17 12
sd 10 10 6 11 8 8 8 10 12 11 5 9,0 - -
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100,0 100 100
Rap Akt Ekot Nyh SvD DN GP AB Ex Metro NSD Medel
rödgröna 45 43 44 48 41 47 45 47 46 46 46 45
alliansen 45 47 50 41 51 45 47 43 42 43 49 46
sd 10 10 6 11 8 8 8 10 12 11 5 9
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
n = 827 1052 600 899 1636 2122 1448 2798 3636 523 585
Kommentar: De (få) fall då samtliga (riksdags)partier framträder som grupp ingår ej. Ej heller de mycket få fall som
övriga partier (i första hand fi och piratpartiet) exponeras.
5.2 Partierna
Valhandlingen 2010 innebar mer än i något tidigare val ett ställningstagande
till två regeringsalternativ – alliansen och de rödgröna. Men på
valsedeln var det enskilda politiska partier som väljarna hade att ta ställning
till. Den uppmärksamhet som partierna fick i nyhetsrapporteringen
som agerande och omtalade aktörer den sista valrörelsemånaden redovisas
i tabell 5.1.
Oavsett vilket nyhetsmedium det gäller uppmärksammas partierna i
ungefär samma utsträckning. NSD, som på ledarplats stödjer socialdemokraterna,
ägnade inte (i sin rikspolitiska bevakning) mer utrymme åt
socialdemokraterna än andra tidningar, och Svenska Dagbladet, som på
ledarplats stödjer moderaterna, ägnade inte moderaterna ett större utrymme.
Skillnaden mellan olika nyhetsmedier när det gäller partiernas
exponering är små och det finns inte heller något tydligt mönster i de
skillnader som finns. Partiernas exponering under valrörelsen säger därför
inte så mycket om skillnaderna i mediernas partiskhet. 5
5 Vad är det då som val efter val åstadkommer överensstämmelsen mellan partiernas
exponering i medierna och deras styrka i opinionen? Det är knappast troligt att det är
opinionsstödet per se som avgör partiets uppmärksamhet i nyhetsflödet. Det är mera
sannolikt att det handlar om en relevansbedömning från nyhetsredaktionernas sida –