1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 9 inforMationsutbudet
Ett första och grundläggande krav är tillgång till beslutsrelevant information.
Det handlar här inte om vad som är relevant information för medborgarnas
politiska ställningstaganden i största allmänhet. Den enskilde
väljaren kan naturligtvis helt bortse ifrån att ta ställning i olika sakfrågor
och helt förlita sig på vilka politiska aktörer man har förtroende för (krav
på mediernas opartiskhet kan i det avseendet i så fall antas vara mer centralt).
För den enskilde väljaren kan det alltså vara rationellt att helt ”gå
på förtroende”, om man inte har förmåga eller är tillräckligt motiverad
att sätta sig in i olika frågor som rör gemensamma angelägenheter.
Tillgång till beslutsrelevant information i sakfrågor räcker dock inte.
Informationen bör också förekomma med en viss frekvens så att den inte
drunknar i ovidkommande eller irrelevant information. Ett krav på informationstäthet
bör därför ställas. Den relevanta informationen bör stå
i ett rimligt förhållande till det totala flödet av information som läsarna,
lyssnarna och tittarna får ta del av i nyhetsmedierna och i televisionens
valprogram.
En hög informationstäthet kan dock åstadkommas genom en koncentration
till en enda eller ett fåtal sakfrågor, det vill säga ett informationstätt
men smalt utbud. Krav på täthet bör därför kombineras med krav
på mångfald, informationsbredd. En maximal bredd innebär att samtliga
teoretiskt relevanta sakfrågor finns med.
Krav på täthet och bredd i rapporteringen bör också förenas med krav
på informationsdjup. Medierna bör också ge sådan information att medborgarna
kan göra en självständig bedömning av politiken och olika sakfrågor;
genom att få del av de fakta och motiv som ligger till grund för
olika aktörers ställningstaganden, och ges möjlighet att själv sätta in den
politiska debatten, sakfrågorna eller händelsen i ett större sammanhang.
Kraven på beslutsrelevant information, informationstäthet, informationsbredd
och informationsdjup skall inte ses som absoluta krav, att det
exempelvis gäller att nå en så informationstät text som möjligt. Informationstätheten
kan komma i konflikt med andra krav, exempelvis bredd
och textens tillgänglighet för en större publik. För televisionen, som ofta
vänder sig till en stor och bred publik, är den senare typen av målkonflikter
särskilt relevanta.
Kapitel 9
Informationsutbudet
74 75
En storstadsbo kunde i mån av ork och intresse varje dag i genomsnitt
läsa nästan 15 nyhetsartiklar om valet i sin morgontidning och mer än 15
artiklar i sin kvällstidning (tabell 1.1). Till detta kom tidningarnas ledar-,
debatt- och insändarsidor (som inte har undersökts). På morgonen och
senare på eftermiddagen och kvällen kunde han eller hon lyssna på ett
stort antal nyhetsinslag i radion och på bästa sändningstid i genomsnitt se
minst fyra nyhetsinslag om valet i något av televisionens nyhetsprogram.
Till det kom den stora mängd av valprogram som sändes i radio och televisionen,
tidningarnas nätupplagor, partiernas hemsidor och andra sajter
om valet, bloggar, Facebook och andra sociala nätverk. Genom nätets
ökade betydelse som källa för information och plats för diskussion om
valet kom ”medieutbudet” att bli betydligt mer omfattande än i tidigare
val. För den som hade viljan och förmågan fanns det goda möjligheter att
skaffa sig information och följa med vad som hände under valrörelsen.
Att informationen om valet är mer omfattande i en storstadstidning än
i ett enskilt nyhetsprogram i televisionen är självklart. Men det sammanlagda
utbudet om valet i Sveriges Television under den sista valmånaden
överstiger troligen vida det man kan finna i storstadstidningen. Lägger
man där till alla de satsningar på information om valet som radion, televisionen
och dagspressen gjorde på nätet blir en bedömning och jämförelse
av valutbudets omfattning i olika typer av medier närmast ogörlig.
Däremot är det möjligt att jämföra mediernas bevakning över tid. Var
radions, televisionens och nyhetsmediernas satsningar på 2010 års val
större än i tidigare val? I detta kapitel kommer jag att beskriva valbevakningens
omfattning i storstadspressen och i nyhetsprogrammen i radio
och tv, men också översiktligt beröra det omfattande utbudet av valprogram
i radio och televisionen.