1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 13 Mediebild, eKonoMisK Kris och rödgrönt saMarbete
lin, Ohly och miljöpartiets språkrör den 7 december 2008 att de (efter en
tids förhandlingar om den ekonomiska politiken) nu var överens om att
samarbeta och tillsammans bilda en koalitionsregering efter valet. Någon
dag senare lanserades De rödgröna som namn på samarbetet.
(3) I samband med tillkännagivandet den 7 december meddelades också
att de rödgröna planerade att tillsätta arbetsgrupper som före valet
skulle presentera resultat inom fem olika politikområden (jobb och ekonomi,
klimat och miljö, välfärd och rättvisa, storstadens utmaningar och
en rättvis och hållbar värld). Något beslutsdatum har inte angetts eftersom
det handlade om en arbetsprocess under ett längre tidsskede.
(4) Den 3 maj 2010 presenterade de rödgröna sin skuggbudget. Även
tidigare hade socialdemokraterna och miljöpartiet utarbetat gemensamma
budgetmotioner, men skuggbudgeten den 3 maj var ett förslag från
samtliga tre partier och gav besked om vilken politik de rödgröna skulle
föra om de vann valet i september.
(5) Den 31 augusti presenterade de rödgröna ett gemensamt valmanifest
– det var sent i valrörelsen, men många av förslagen var kända sedan
tidigare (bland genom skuggbudgeten i maj).
Kan då opinionsutvecklingen för socialdemokraterna föras tillbaka till
det rödgröna samarbetets olika faser?
Höstraset 2008. Efter att samarbetet mellan socialdemokraterna och
miljöpartiet offentliggjordes den 2 oktober 2008 tappade s mycket kraftigt
i opinionen – från drygt 42 procent i oktober (i september ca 43 procent)
till drygt 38 procent i december.
När det gäller beslutet den 7 december att även inkludera vänsterpartiet i
samarbetet är det dock mera osäkert om vilken effekt det hade. Nedgången
för s i decembermätningarna kan till en del förklaras med att det rödgröna
samarbetet utvidgades, eftersom resultatet till en del bygger på data insamlade
efter den 7 december. Men i januarimätningar ökade (tillfälligt) stödet
för s, vilket skulle kunna tyda på att den andra fasen i det rödgröna samarbetet
i varje fall inte hade en kortsiktig negativ effekt på opinionsstödet.
Efter januari 2009 sker dock en fortsatt kraftig nedgång för s.
Effekten av det rödgröna samarbetets första vägval ger alltså stöd åt
hypotesen, medan effekten av det andra vägvalet inte får ett lika entydigt
stöd. Det är en slutsats som gäller om vi ser till kortsiktiga effekter. Sett
i ett långsiktigt perspektiv (där vi bortser ifrån det hack i kurvan som
110 111
januarimätningarna innebar) får däremot hypotesen stöd.
Utplaning och viss återhämtning. Under ungefär ett år pendlar opinionen
upp och ner för socialdemokraterna, och ligger i april 2010 på i
stort sett samma nivå som ett år tidigare. En tolkning som ger ett visst
stöd åt hypotes 1 är att de negativa effekterna av det rödgröna samarbetet
klingat av och att de som var kritiska till samarbetet så att säga redan
lämnat socialdemokraterna. Det samarbete som pågår i de fem tillsatta
arbetsgrupperna får inte heller någon större uppmärksamhet och ger därför
inga återverkningar på opinionsstödet. Eftersom opinionsutvecklingen
för S inte entydigt pekar åt något håll är den rimligaste tolkningen att
hypotesen varken falsifieras eller verifieras.
Vårraset 2010. Efter att den rödgröna oppositionen presenterade sin
skuggbudget den 3 maj 2010 sker det andra stora opinionsraset för socialdemokraterna
– från 34 procent i april till 30 procent under sommaren.
Mycket av innehållet i skuggbudgeten var redan känt, och innehöll bland
annat förslag om sjukförsäkringen, a-kassan, förmögenhetskatt, fastighetsskatt
och bensinskatt. Det går däremot inte att urskilja någon opinionseffekt
av det gemensamma valmanifestet (som innehöll mycket av
det som fanns med i skuggbudgeten).
Under denna period finns det alltså ett klart samband mellan det rödgröna
samarbetets manifestation i konkreta politiska förslag och socialdemokraternas
tillbakagång i opinionen.
Hypotesen om politiken som förklaring till socialdemokraternas minskande
opinionsstöd får alltså stöd (så här långt). När det rödgröna samarbetet
tillkännages och blir känt bland väljarna hösten 2008 sker ett första
kraftigt opinionsras, när samarbetet sedan går in i en mer ”osynlig”
arbetsfas sker inga kraftiga förändringar i opinionen under närmare ett
år. Det är först när det rödgröna samarbetet visar sig i konkret politik,
och blir känt för väljarna, som det andra kraftiga opinionsraset inträffar.
Förklaringen till socialdemokraternas nedgång skall alltså i första hand
sökas i den egna politiken. Hypotes 1 kan därför sägas få ett betydande
empiriskt stöd.