1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 15 journalisternas inflytande
Figur 15.1
Redigeringsmakt
Journalisternas makt över utbudet – en funktion av
journalisternas urvalsmakt och redigeringsmakt.
Urvalsmakt
Beskrivande
(liten) 1 2
Tolkande
(stor)
Aktörsbestämd
(liten)
3 4
Mediebestämd
(stor)
Längs urvalsdimensionen har i figur 15.1 för enkelhetens skull endast
två huvudtyper skiljts ut: de fall då urvalet i huvudsak är bestämt av
journalister (journalistbestämt), och de fall då utbudet i huvudsak är bestämt
av aktörer utanför medierna (aktörsbestämt). Och längs redigeringsdimensionen
har en i huvudsak rapporterande journalistik och en i
huvudsak tolkande journalistik urskiljts. Journalisternas inflytande över
den bild som ges i medierna antas vara störst i en mediebestämd och
tolkande journalistik, och minst i en aktörsbestämd och rapporterande
journalistik.
och redigeringsmakt har varit med sedan Medievalsundersökningarnas början.
Först publicerades den (Journalisternas inflytande i valkampen) på svenska i
Folkstyrelsekommitténs skrift Makten från Folket (1985: Liber).
130 131
15.2 Mediernas betydelse åren före valet
I vilken utsträckning var det journalisternas urvalsmakt och redigeringsmakt
som präglade den bild som påverkade opinionsutvecklingen åren
före valet?
Höstraset 2008 och den ekonomiska krisen
Den första och största opinionsförändringen för socialdemokraterna
ägde rum hösten 2008. Beslutet den 2 oktober att samarbeta med miljöpartiet
påverkade direkt och kraftigt partiets opinionsstöd. Analysen
visade också att alliansregeringens ökande opinionsstöd (den andra sidan
av myntet) hade ett starkt samband med den allt mindre negativa ekonomiska
utvecklingen.
Socialdemokraternas vägval och den ekonomiska krisens utveckling
verkade tillsammans kunna förklara den dramatiska opinionsutvecklingen
hösten 2008.
En fortsatt prövning visade dock att politiken och ekonomin inte kunde
förklara några andra av de opinionsförändringar som ägde rum under
24-månadersperioden. Opinionsutvecklingen förklarades bäst av den
bild som medierna gav av vad som hände i politiken. Händelser inom
politiken och ekonomin påverkar inte opinionsutvecklingen direkt, utan
indirekt genom medierna. För det är i medierna som väljarna i första
hand får del av och kan avläsa politiska vägval. Och det är genom medierna
väljarna bildar sig en uppfattning om hur ekonomin och arbetslösheten
utvecklas.
Det var mediebilden som förklarade socialdemokraternas opinionsras
och alliansens uppgång under hösten 2008, men utseendet på den bild
som påverkade väljarna bestämdes inte av journalister. Mediebilden (och
som i förlängningen kom att bli avgörande för valresultatet) var aktörsbestämd.
Journalisternas urvalsmakt och redigeringsmakt var begränsad
– rapporteringen bestod i huvudsak av förmedling och reaktioner på händelser
som initierats inom politiken (det rödgröna samarbetet) och inom
den ekonomiska sektorn (först den internationella finanskrisen, sedan
krisens följder för Sverige).
Slutsatsen att mediebilden påverkade, men att journalisterna hade ett
begränsat inflytande, gäller även för mediernas bild av den svenska krisen.
Även i det fallet var nyhetsurvalet i hög grad aktörsbestämt (av eko-