1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 6 bilden av saKfrågorna
sekoefficient som ligger till grund för det sammanfattande resultat som
presenteras i figur 6.1.
Skatter stod högst på mediedagordningen – och skattefrågor hade avsevärt
högre prioritet i nyhetsmedierna än i något av partierna eller de gemensamma
valmanifesten. Socialdemokraterna satte skattefrågor högre
än andra partier på sin dagordning (om än inte lika högt som medierna)
och stämde på så vis bäst överens med mediedagordningen. Men även
om s var det parti som prioriterade skattefrågor högst, så kom skatterna
på s-dagordningen först på fjärde plats. Det kan därför diskuteras om
mediernas starka prioritering av skattefrågor var mer gynnsam för socialdemokraterna
än andra partier. ”Skatter” inbegriper dessutom olika
frågor som pensionärsskatt, jobbavdrag, fastighetsskatt, bensinskatt som
drar åt olika håll.
Den prioritering som görs i medierna av jobben och skolan som nummer
två och nummer tre överensstämmer väl med både alliansens och de
rödgrönas prioriteringar, och även de enskilda partiernas dagordningar
med undantag för socialdemokraterna och centerpartiet som satte jobben
betydligt högre på sina agendor. För socialdemokraterna gällde det även
skolan. Både när det gällde jobben och skolan överensstämde med andra
ord mediedagordningen minst med socialdemokraternas dagordning.
Frågor kring sjukvård- och äldreomsorg brukar i allmänhet prioriteras
lägre i medierna än hos partierna. Det gällde även för 2010 års medievalrörelse.
Skillnaden mellan regeringsalternativens och partiernas dagordningar
är dock genomgående liten (med undantag för miljöpartiet),
vilket innebär att inget parti eller regeringsalternativ kan anses vara mer
gynnat eller missgynnat av mediedagordningen än något annat. Det är
en slutsats som också – i grova drag – gäller för sociala trygghetsfrågor,
Sveriges ekonomi, barn- och familjefrågor och utrikesfrågor. Nyhetsmediernas
dagordning kan inte, genom sin prioritering av dessa frågor, på
något entydigt sätt sägas ha gynnat eller missgynnat det ena eller andra
regeringsalternativet eller något politiskt parti.
Miljö- och klimatfrågor var klart lägre prioriterade i medierna än hos
partierna (med undantag för s och sd). Högst prioriterade var frågorna
hos centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet, vilket innebar att det
var dessa tre partier som i detta avseende missgynnades mest av mediedagordningen.
Figur 6.1
Stor
överensstämmelse
62 63
Överensstämmelsen mellan mediedagordningen och
partiernas egna sakfrågeprofiler (ÖK-koefficient).
0.90
0.85
0.80
0.75
0.70
0.65
0.60
kd
ALLIANSEN
m
s
RÖDGRÖNA
fp
v, c
sd
mp
Liten
överensstämmelse