1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 10 täthet, bredd och djup
avsikt att taktikrösta, skandaler kan självfallet ha relevans för valet av
parti, och det kan säkert också reportage om vilken mat som partiledarna
gillar mest. Men de har inte sakpolitisk relevans.
Resultatet redovisas i form av ett täthetsindex (figur 9.1 – skalan längst
till vänster) och anger hur stor del av de olika nyhetsmediernas totala
rapportering om valet som innehöll politisk substans (beslutsrelevant
information). Ju större andel beslutsrelevant information ett medium
uppvisar, desto större informationstäthet uppvisar mediet. Sannolikheten
att träffa på relevant information är med andra ord högre i substansrika
medier än i medier fattiga på substans.
En jämförelse mellan mediegrupper ger en illustration till hur indexet
slår – i kvällspressen uppgick den beslutsrelevanta informationen till 49
procent, i morgonpressen till 63 procent och i nyhetsprogrammen i radio
och tv till 75 procent (se tabell A16 och tabell A19 i appendix för enskilda
mediers indexvärden).
Följaktligen finner vi de fyra etermedieredaktionerna samlade högst på
den skala som anger nyhetsmediernas informationstäthet, och längst ned
de båda kvällstidningarna (tillsammans med Metro) och i mitten på skalan
de tre storstadsmorgontidningarna (figur 10.1). De enskilda nyhetsmedierna
är alltså genremässigt väl samlade även om det finns avvikelser.
Ekot skiljer ut sig som det mest informationstäta mediet i valet 2010 och
lokaltidningen NSD (som för sin bevakning av riksdagsvalet är starkt beroende
av TT) har en lika substansinriktad bevakning som Nyheterna.
Valprogrammen i radion och televisionen har inte analyserats lika ingående
som nyhetsmedierna (och något informationstäthetsindex som i
figur 10.1 föreligger därför inte). Men valprogramutbudet är generellt
sett starkt inriktat på sakfrågor; på substansen i politiken. Det gäller särskilt
partiledarutfrågningarna och de politiska debattprogrammen. Radions
och televisionens valprogram skulle därför (om de hade undersökts)
kommit högt upp på den skala som visar mediernas informationstäthet.
10.2 Informationsbredd
Hög informationstäthet kan dock teoretiskt åstadkommas genom rapportering
om en och samma sakfråga. Täthet bör därför kombineras med
krav på bredd.
För att fastställa nyhetsmediernas informationsbredd används här ett
Figur 10.1
Substanstäthet
index
84 85
0,70
0,60
0,50
0,40
0,30
0,20
0,10
0,00
Ekot
Aktuellt
Rapport
Nyhetsmediernas informationstäthet, informationsbredd och
informationsdjup (index).
Nyheterna
NSD
SvD
DN
GP
Aftonbladet
Metro
Expressen
Sakfrågebredd
index
0,70
0,60
0,50
0,40
0,30
0,20
0,10
0,00
SvD
DN
GP
Rapport
Expressen
Aftonbladet
Aktuellt
Ekot, Nyheterna
NSD
Metro
Fakta/analysdjup
index
0,70
0,60
0,50
0,40
0,30
0,20
0,10
0,00
Aftonbladet
SvD
Expressen
DN
GP
Metro
Nyheterna
Aktuellt
NSD
Ekot
Rapport