1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 14 Mediernas betydelse i valrörelsen
Moderaternas opinionsutveckling under valrörelsen stämmer därför inte
särskilt väl med den bild medierna gav av moderaterna. Partiet ”borde”
mot bakgrund av den gynnsamma mediebilden med andra ord ha gjort ett
bättre resultat under valrörelsen än de gjorde. Det är därför troligt att moderaternas
framgångar under själva valrörelsen uteblev därför att många
moderater taktikröstade på centerpartiet och kristdemokraterna.
14.3 Blockpolitikens konsekvenser
Mediernas bild av valrörelsen har stor betydelse för partiernas motgångar
och framgångar i valet – sett i ett kortsiktigt opinionsbildningsperspektiv.
Men vilken betydelse har medierna för vilka partier som blir
vinnare och förlorare jämfört med närmast föregående val? Frågan skall
jag belysa med utgångspunkt ifrån de konsekvenser som blockpolitiken
för med sig för mediernas valbevakning.
Blockpolitikens första konsekvens – sett i medieperspektiv – är närmast
av matematiskt slag. När två på förhand givna och tydliga regeringsalternativ
ställs emot varandra finns det en tendens hos de professionellt
styrda nyhetsmedierna att balansera blocken, och ge dem lika
stort utrymme. Det leder till att de rödgrönas tre partier så att säga får
dela på hälften av kakan, och de fyra borgerliga partierna på den andra
hälften. Den balanserande princip som tillämpas i nyhetsmedierna får
alltså till följd att (enskilda) borgerliga partier missgynnas och (enskilda)
rödgröna partier gynnas.
Blockpolitikens andra konsekvens är att den påverkar partiernas exponering
som enskilda politiska aktörer. I tabell 14.2 redovisas en jämförelse
mellan riksdagspartiernas exponering före (valet 2002) och efter
blockpolitiken (valet 2010) samt partiernas valresultat i de två valen.
De borgerliga ”småpartierna” får (som tidigare visats) betala för alliansens
kraftigt ökande andel som gemensam aktör – från 4 procent 2002
till 17 procent 2010. Det gäller i första hand folkpartiet och kristdemokraterna.
För folkpartiets del ger jämförelsen med 2002 ett särskilt kraftigt
utslag, eftersom folkpartiet fick stor exponering i medierna i samband
med språktestutspelet. Det gäller även moderaterna, där den starka
exponeringen i samband med valstugereportaget 2002 gör att ökningen
inte blir så stor som om jämförelsen hade gjorts med andra tidigare val.
Men även om jämförelser mellan val alltid innebär svårigheter, är ändå
126 127
Tabell 14.2. Riksdagspartiernas exponering och valresultat före
och efter formeringen av två politiska block (procent).
Exponering Valresultat
2002 2010 2002 2010
v 7 7 0 8,4 5,6 -2,8
s 34 23 -11 39,9 30,7 -9,2
mp 8 6 -2 4,6 7,3 +2,7
rödgröna 0 13 +13 52,9 43,6 -9,3
c 7 6 -1 6,2 6,6 +0,4
fp 14 6 -8 13,4 7.1 -6,3
m 17 18 +1 15,3 30,1 +14,8
kd 9 4 -5 9,1 5,6 -3,5
alliansen 4 17 +13 44,0 49,4 +5,4
tendensen klar. Det är de mindre partierna som förlorar som enskilda
aktörer när andelen gemensamma alliansframträdanden ökar.
Inom det rödgröna blocket gäller det motsatta. Den ökande exponeringen
för de rödgröna som gemensam aktör sker nästan helt på bekostnad
av det stora partiet, socialdemokraterna.
Blockpolitiken påverkar alltså de enskilda partiernas exponering
mycket kraftigt, men partierna inom respektive block drabbas på olika
sätt. Socialdemokraterna förlorar i exponering på blockpolitiken, det
rödgröna samarbetet, medan moderaterna vinner och folkpartiet och
kristdemokraterna förlorar på blockpolitiken.
Som jämförelse redovisas i tabell 14.2 också förändringarna i partiernas
valresultat. Det finns som framgår i stora drag en överensstämmelse
mellan förändringar i medieexponering och valresultat.
Resultatet kan självfallet inte tolkas som att det är partiernas exponering
i medierna som bestämmer valresultatet. Det är mer komplicerat än
så – som analysen i detta kapitel har visat. Men resultatet talar i varje fall
inte emot hypotesen att medierna har betydelse för partiernas valresultat
– och då inte enbart sett i ett kortsiktigt opinionsbildningsperspektiv,
utan också sett i ett politiskt perspektiv.