1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

Mediernas prestationer och betydelse i valet 2010 Kapitel 2 Mediernas prestationer och betydelse
Tabell 1.1 Undersökta medier: Nyhetsbevakningens omfattning sista
valrörelsemånaden 2010
Rapport, SVT 1 (19.30) 115 inslag 4,1/dag 120 s/inslag 3,50 tim
Aktuellt, SVT 2 (21.00) 116 inslag 4,1/dag 168 s/inslag 5,25 tim
Dagens Eko, P1 (16,45), Ekonomiekot (18.00) 101 inslag 3,6/dag 105 s/inslag 2,57 tim
Nyheterna, TV4 (19.00), Ekonominyheter 129 inslag 4,3/dag 117 s/inslag 4,07 tim
Svenska Dagbladet 427 artiklar Ca 15/dag 78 spcm/art 33 390 spcm
Dagens Nyheter 397 artiklar Ca 14/dag 96 spcm/art 38 220 spcm
Göteborgs-Posten 334 artiklar Ca 12/dag 118 spcm/art 39 270 spcm
Aftonbladet 432 artiklar Ca 15/dag 160 spcm/art 69 300 spcm
Expressen 470 artiklar Ca 17/dag 127 spcm/art 59 640 spcm
Norrländska Socialdemokraten 147 artiklar Ca 5/dag 100 spcm/art 14 700 spcm
Metro 148 artiklar Ca 5/dag 45 spcm/art 6 720 spcm
Kommentar: Undersökningen avser bevakningen av riksdagsvalet och omfattar allt redaktionellt
material exklusive ledarsidor, kultursidor, familjesidor och insändare. Undersökningsperioden omfattar
för pressen 23/8-19/9 2010 och för etermedierna 22/8-18/9 2010. I Rapport, Dagens Eko och
Nyheterna ingår även ekonominyheterna. Puffar/hänvisningsartiklar på tidningarnas förstasidor räknas
som separata artiklar. I pressens volymmått ingår både text, rubrik- och bildmaterial. Vad som utgör
en separat tidningsartikel har över tid blivit svårare att definiera, fristående nyhetsgrafik har
exempelvis räknats som artikel. I analysen av innehållet har löpsedlar i radio och TV kodats vad gäller
aktör och sakinnehåll, men de räknas inte som separata inslag.
Kapitel 2
Mediernas prestationer och betydelse
14 15
Min analys av nyhetsmediernas roll i 2010 års riksdagsval tar sin utgångspunkt
i två övergripande frågeställningar om mediernas roll i en
demokrati. Den första frågan handlar om mediernas prestationer – klarade
nyhetsmedierna av sitt demokratiska uppdrag? Den andra handlar
om mediernas betydelse – i vilken utsträckning påverkade medierna opinionsutvecklingen;
var det journalisterna som avgjorde valet?
2.1 Mediernas prestationer 1
I ett normativt demokratiskt perspektiv har nyhetsmedierna i politiska
val två uppgifter. Det är genom medierna som de som söker folkets mandat
för ut sitt budskap. Och det är genom medierna som medborgarna
informerar sig om de politiska alternativen. På nyhetsmedierna ställs
alltså två ur demokratisk synpunkt legitima men till synes oförenliga
krav. Medierna skall förmedla olika politiska åsikter på ett sådant sätt att
de når ut till medborgarna, och de skall förmedla sådan information att
medborgarna fritt och självständigt kan bilda sig en uppfattning om de
politiska alternativ som erbjuds.
Vilka krav kan då ställas på hur nyhetsmedierna uppfyller sitt demokratiska
uppdrag som förmedlare av opinioner och information?
2.2 Två krav – fyra svar
Mina studier av nyhetsmediernas roll i de politiska valen ingår i ett större
teoretiskt sammanhang och antar att medborgarnas politiska handlande
närmast är bestämt av deras politiska världsbild; hur de uppfattar och
1 Prestationer står i detta sammanhang för det som i den internationella litteraturen
brukar kallas för media performance. Det är ingen särskild bra översättning, men det
finns enligt min mening ingen bra svensk term som täcker begreppet.