24.03.2013 Views

1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Mediernas <strong>prestationer</strong> <strong>och</strong> <strong>betydelse</strong> i valet 2010 Kapitel 11 inforMationsvärde <strong>och</strong> inforMativitet<br />

utbud. Under de två senaste valen har dock SVT:s nischkanal Kunskapskanalen<br />

(SVT24) inneburit en renässans för genren (Storforum), men<br />

främst i form av seminarier anordnade av andra aktörer än programföretaget.<br />

Under valet 2010 återutsändes exempelvis ett betydande antal<br />

seminarier från Almedalsveckan i Visby. Kunskapskanalens seminarieutbud<br />

skulle med andra ord uppvisa ett högt informationsdjupindex i<br />

figur 10.1. Fast då med en egenskap som kan komma i konflikt med andra<br />

informationsvärden, exempelvis begriplighet, eftersom seminarierna<br />

ofta har ett vetenskapligt stuk.<br />

Mediernas informationstäthet, informationsbredd <strong>och</strong> informationsdjup<br />

är egenskaper som var sig är av <strong>betydelse</strong> <strong>och</strong> som kan undersökas<br />

var för sig. Men för medborgarna är det kanske i första hand egenskaperna<br />

tillsammantagna – <strong>mediernas</strong> informationsvärde – som är det mest<br />

centrala.<br />

Kapitel 11<br />

Informationsvärde <strong>och</strong> informativitet<br />

88 89<br />

Det ideala mediet ur informationssynpunkt är ett medium som i sin rapportering<br />

samtidigt uppvisar en stor täthet, stor bredd <strong>och</strong> ett stort djup.<br />

11.1 Informationsvärdet<br />

Att fastställa <strong>mediernas</strong> absoluta informationsvärde genom att slå samman<br />

<strong>mediernas</strong> resultat när det gäller täthet, bredd <strong>och</strong> djup låter sig dock<br />

inte göras. Det krävs en standardisering av de tre egenskaperna så att de<br />

kan summeras till ett sammanlagt informationsvärde (om man antar att<br />

de olika egenskaperna så att säga är lika mycket värda, vilket inte är ett<br />

självklart antagande).<br />

I tidigare studier av <strong>mediernas</strong> informationsvärde (kärnkraftsomröstningen<br />

1980 <strong>och</strong> euroomröstningen 2003) har jag valt att statistiskt standardisera<br />

de tre egenskaperna (för att därefter slå samman dem). I denna<br />

studie har jag däremot valt att utgå från ”rådata” för att fastställa informationsvärdet<br />

genom att helt enkelt summera antalet artiklar/inslag med<br />

politisk substans (täthet), antalet fördjupningsartiklar/inslag (djup) <strong>och</strong><br />

antalet sakfrågor som täcks multiplicerat med antalet substansartiklar/<br />

inslag (bredd). 1 Resultat <strong>och</strong> värden på de tre egenskaperna redovisas i<br />

appendix, tabell A19.<br />

I figur 11.1 redovisas på den lodräta axeln nyhets<strong>mediernas</strong> informationsvärde.<br />

Ju högre upp ett medium ligger i figuren, desto större informationsvärde<br />

har det.<br />

Det största informationsvärdet hade Svenska Dagbladet i valet 2010<br />

– <strong>och</strong> är högst placerad i figuren. Därefter kommer Dagens Nyheter. Ny-<br />

1 Skälet till att jag här uppehåller mig vid (det som skenbart är) mättekniska frågor är<br />

att jag vill visa hur jag har gått tillväga för att fastställa <strong>mediernas</strong> informationsvärde<br />

– ett värde som också ligger till grund för det jag kallar <strong>mediernas</strong> informativitet.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!