REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

Del III. 15 DelområDen – nuläge och framtIDa InrIktnIng
136
värden som Bör tas tILLvara och utveckLas
Landskap och bebyggelse
• Det omväxlande landskapet med en lång kontinuitet av människans
nyttjande och bosättningar
- Landskapet har bibehållit sina huvuddrag i fördelningen mellan öppen
mark och skog samt äldre vägsträckningar.
- Det månghundraåriga rekreationslandskapet består av
promenadvägar, Djurgårdsbrunnskanalen, parker, ängsmarker och en
rikedom av träd. Hit hör också många skulpturer samt immateriella
värden knutna till händelser och platser, till exempel Bellmansro,
folkfesten 1 maj skulpturer.
- Det kulturpräglade eklandskapet är ett kännemärke för Södra
Djurgården. Tillsammans med Norra Djurgårdens ekmiljöer finns
här en av länets största koncentrationer av gamla och grova ekar.
De gamla ekarna är av stor betydelse som livsmiljö för många
och ovanliga arter och för områdets karaktär. De är också viktiga
markörer för landskapets tidsdjup. Här har de äldsta ekarna en
särskild betydelse. Flera av dem är namngivna, som Prins Eugens ek
och Kungseken).
- Påkostade villor och sommarvillor här och var inplacerade i landskapet
med parkliknade tomter visar på exklusiva boendemiljöer
och tidstypisk arkitektur från 1700- och 1800-talen samt det tidiga
1900-talet.
- Ängsmarkerna har hävdats under lång tid till exempel Ståthållarängen,
Rosen dalsängen och Militz äng.
- Isbladskärret är en av Stockholms bästa fågellokaler med en hägerkoloni
och många andra häckande fågelarter. Området är även en
värdefull leklokal för groddjur och omgivningarna kring Isbladskärret
är också en god lokal för fladdermöss.
- Mindre våtmarker och fuktängar är av betydelse för växt- och
djurlivet.
- Inom delområdet finns förhistoriska lämningar som järnåldersgravfältet
vid Djurgårdsbrunnskanalen.
- Plats- och vägnamn berättar om människans närvaro och nytt jande,
till exempel Tullbacken, Frisens park, Bellmansro och Storjakten.
• Spår från jaktparkstiden
- Höjdpartierna Storjakten och Tullbacken är skogspräglade med barr-
och barrblandskogsvegetation. Barrskogarna ger en påminnelse om
jaktparkstiden, de är en viktig biotop för många arter och erbjuder
vandraren skogskänsla mitt i staden.
- Stängselsträckningen är synlig genom dagens markanvändning med
den strandnära bebyggelsen utanför det forna staketet.
• Karl XIV Johans landskap från 1800-talets första decennier
- Det omdanade landskapet som fick sin form med hjälp av trädplanteringar,
ut dikningar, kanalen, gallringar, promenadvägar med
lusthus är unikt. Rosendals lustslott med parker och trädgårdar är
kärnan i detta landskap (se nedan).
- Djurgårdsbrunnskanalen med alléer öppnades 1834 för att underlätta
införseln av grönsaker till Stockholm och för att bidra till
Djurgårdens försköning. För att bevaka trafiken uppfördes Lilla
Sjötullen.
• Rosendal - kungligt sommarnöje från tidigt 1800-tal till tidigt 1900-tal
- Slottsbyggnaden uppfördes 1823-27 efter ritningar av Fredrik Blom
och är ett av Bloms uppfinningsrika monteringsbyggen. Med välbevarad
inredning är Rosendal ett unikt dokument över den europe iska
empirstilen.
- Tills slottsanläggningen hör byggnader som flyglar, tjänstebo ställen,
orangeri, växthus, stall och andra ekonomibyggnader.
- Lustparken omdanades under Oskar II:s tid har bär spår av många
tids perioder. Den är numera igenväxt och förfallen men har potential
att återfå ett uttryck som står i samklang med slotts miljöns karaktär.