02.04.2013 Views

REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Del II. TIllgänglIgheTen, eklanDskapeT och De omgIvanDe lanDskapen<br />

60<br />

Siktstråk och utblickar skapades inte bara inom dessa parker utan också<br />

ut mot omgivningarna, exempelvis utblickarna från Hagaparken mot<br />

Brunnsvikens vatten och omgivande stränder. Vad som möter utanför<br />

gränsen har både betydelse för upplevelsevärdena och förståelsen för<br />

dåtidens idévärld. Vyerna från västra Brunnsviksstranden, Bellevue och Tivoli<br />

är av särskilt stor betydelse.<br />

Landskapet vid fiskartorpet<br />

Det pastorala landskapet kring Fiskartorpet uppmärksammades redan på<br />

1700-talet i konst och lyrik, till exempel i Carl Michael Bellmans Fredmans<br />

epistel nr 71 – Ä´ke det gudomligt. Ännu kan vi känna igen oss i det landskap<br />

som då skildrades. Här finns hävdade ängs- och betesmarker, inramade av<br />

skogsbackar, ålderdomliga byggnader som Karl XI:s fiskartorp från 1680-talet<br />

och lador från 1700-talet.<br />

Innan Gasverkets etablerades kring sekelskiftet 1900 fortsatte det öppna<br />

landskapet på andra sidan Husarviken. Numera bildar i stället en trädridå<br />

längs vattnet ”fondvägg” för Fiskartorpslandskapet. Landskapsrummet har<br />

krympt men avskärmningen bidrar att den historiska miljön kan upplevas mer<br />

intakt, utan alltför stor visuell påverkan från moderna inslag. Detta är särskilt<br />

viktigt för Fiskartorpslandskapet, som också rymmer immateriella värden.<br />

Landskapet kring Fiskartorpet utgör i dag en egen pastoral idyll, i kontrast till<br />

Gasverksområdet – det blivande Norra Djurgårdsstaden – på andra sidan<br />

Husarviken. Trädridåns betydelse för att begränsa den visuella påverkan har<br />

betonats i samband med planeringen av Norra Djurgårdsstaden.<br />

det centrala vattenrummet<br />

Nationalstadsparkens miljöer med Skeppsholmen, Kastellholmen och<br />

Djurgårdsöns stränder är en stor tillgång i Stockholms centrala vattenrum.<br />

Tillsammans med Gamla stans täta bebyggelse och Strandvägens paradvåningar<br />

skapar de det som för många är sinnebilden av Stockholm: vattnet,<br />

grönskan och vackra historiska miljöer. Här är parken en del av stadens<br />

samlade kvaliteter samtidigt som denna bebyggelse utanför parkens gräns<br />

stärker de upplevelser Nationalstadsparkens besökare får.<br />

Utblickarna ger både skönhetsupplevelser och ett historiskt sammanhang.<br />

Skeppsbrons fasader och Gamla stans enhetliga skala och taklandskap<br />

har alltsedan medeltiden varit den stadsfront som mötte sjöfarande på<br />

Saltsjön. Endast kyrkspirorna höjer sig över övriga byggnader. Strandvägen<br />

representerar det sena 1800-talets stadsbyggnadsideal med byggnader<br />

i större skala, påkostad arkitektur och sammanhållna gatufasader.<br />

Skeppsholmen, Kastellholmen, Galärvarvet och Beckholmen är ett f.d.<br />

historiskt örlogslandskap. Vegetation och topografi signalerar närheten<br />

till skärgården. Bebyggelsen som i stor utsträckning tillkom på 1700- och<br />

1800-talen ger en stark historisk atmosfär.<br />

östra djurgårdsön med fjäderholmarna<br />

Östra Djurgårdsön är ett av Nationalstadsparkens lugnaste områden och<br />

Fjäderholmarna erbjuder en skärgårdsmiljö i stadsnära tappning. Utblicken<br />

mot det vidsträckta vattenlandskapet österut är betydelsefull för att kunna<br />

känna ro och att man har lämnat den täta staden. Att skärgårdslandskapet<br />

genom bevarad topografi och vegetation fortfarande når ända in i stadens<br />

centrum är unikt och en central del av Stockholms identitet. Även om nya<br />

bebyggelseområden under 1900-talet har tillkommit längs Nackastranden,<br />

är det fortfarande lätt att uppfatta det vidsträckta skärgårdslandskapet<br />

längs inloppet.<br />

hur möter parken omgIvnIngen?<br />

från sydväst till norrut<br />

I väster möter staden oftast Nationalstadsparken med en tydlig men<br />

varierande stadsfront. Tillsammans med Gamla stan, Blasieholmen och<br />

Strandvägen bildar Skeppsholmen, Kastellholmen och Djurgårdsstranden<br />

Stockholms centrala vattenrum, med den kringliggande bebyggelsen som<br />

vackra fonder. Att Nationalstadsparken egentligen börjar och slutar mitt i<br />

Saltsjön går inte att uppfatta. Från Ladugårdsgärde är stadsfronten inte lika<br />

tät. Det är en extra kvalitet att kunna se stadens bebyggelse avteckna sig mot<br />

horisonten samtidigt som man befinner sig i ett öppet landskap på avstånd.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!