REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna
REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna
REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tILLståndet I dag<br />
Nationalstadsparkens unika ekbestånd står inför flera påfrestningar. Något<br />
generaliserat kan dessa dels knytas till bristande hävd, dels till stadens<br />
expansion.<br />
Långsiktigt är bristen på skötsel det största hotet mot hela eklandskapets<br />
överlevnad. Eklandskapet håller sakta men säkert på att krympa inifrån genom<br />
igenväxning. Det innebär också att arter som är beroende av ett öppet<br />
landskap successivt kommer att försvinna, vilket är det största hotet på kort<br />
sikt. Eken är ett ljuskrävande träd som trivs i öppna landskap. En betydande<br />
del av de gamla ekarna växer i dag i skuggiga och fuktiga miljöer, ofta trängda<br />
av unga lövträd. Skötsel- och restaureringsåtgärder behövs för att de inte<br />
ska dö. Även om insatser gjorts och görs för att förstärka hävden, är antalet<br />
betesdjur långt färre än vad som skulle behövas. Många ekmiljöer utgörs också<br />
av relativt likåldriga träd, med stora glapp mellan generationerna. Gynnsamma<br />
förhållanden behövs för att nya vidkroniga ekar ska kunna växa upp.<br />
Som nämnts i tidigare avsnitt, har den växande staden inneburit att många ek-<br />
och ädellövträdmiljöer i dag framträder som fragmenterade inslag i land skapet.<br />
När livsmiljöerna delas upp i många små områden får många arter svårt att<br />
överleva i livskraftiga populationer. När bebyggelse eller andra an lägg ningar<br />
planeras i spridningszoner är det viktigt att det sker utifrån ett land skapsekologiskt<br />
perspektiv. Annars riskerar man att möjligheten till spridning skärs<br />
av, med ytterligare fragmentering som följd. I Nationalstads parken är området<br />
mellan Södra och Norra Djurgårdens kärnområden särskilt ut satt, det vill<br />
säga med områden som Ladugårdsgärde, Gärdesstaden och Idrotts parken.<br />
En annan svag punkt är spridningen från Ulriksdal över E4:an mot Järva, där<br />
barriärer skapas både av motorvägen och av ny bebyggelse.<br />
Det blir allt vanligare att ekar eller delar av ekar tas ned, framför allt inom<br />
bebyggda områden. Det kan handla om att boende vill ha en öppnare<br />
utsikt från sina bostäder eller om att ekens växtplats behövs för andra<br />
ändamål som ny bebyggelse eller infrastruktur. Ekarna skadas också genom<br />
markarbeten för nära rotsystemet och av skuggning från nya byggnader. År<br />
2011 införde kommunerna Solna och Stockholm tillståndsplikt för trädfällning<br />
genom beslut om interimistiskt naturreservat.<br />
Del II. TIllgänglIgheTen, eklanDskapeT och De omgIvanDe lanDskapen<br />
måL för natIonaLstadsparkens ekLandskap<br />
• Skötsel och utveckling av Nationalstadsparkens ekmiljöer ska ske med<br />
utgångspunkt från den historiska markanvändningen. I de anlagda<br />
parkerna ska de kulturhistoriska aspekterna ha företräde.<br />
• Ett månghundraårigt och väl hävdat eklandskap ska vara ett av<br />
Nationalstadsparkens kännemärken. Det ska finnas en variation mellan<br />
fristående, solbelysta ekar, glesa hagmarksliknande ekmiljöer och lite<br />
tätare lundbestånd.<br />
• De viktigaste kärnområdena Södra Djurgården, Norra Djurgården och<br />
Ulriksdal ska hävdas och utvecklas så att variationen av biotoper och ett<br />
artrikt växt- och djurliv består. Arter knutna till eklandskapet ska finnas<br />
kvar i livskraftiga populationer.<br />
• Nationalstadsparkens kärnområden för ek ska bestå av hävdade ljusöppna<br />
hagmarksliknande miljöer.<br />
• I Nationalstadsparkens kärnområden för ek ska det finnas en kontinuerlig<br />
tillgång på träd i olika åldrar, så att nya generationer av ekar kan växa<br />
upp, det vill säga både äldre grova träd, så kallade efterträdare med en<br />
stamdiameter på 0,5–0,8 meter och yngre träd som har en stamdiameter<br />
på 0,1–0,5 meter.<br />
• Slutna och halvslutna ekbestånd ska även i fortsättningen domineras av ek.<br />
• Några av Nationalstadsparkens skogar med inslag av ekar ska utvecklas<br />
mot ekhagar, bland annat för att gynna föryngringen av ek. Ekföryng ringen<br />
kan inte släppas fritt i bestånd med gamla ekar eftersom dessa behöver<br />
stå ljusöppet.<br />
• Arter knutna till eklandskapet ska kunna finnas kvar i livskraftiga populationer.<br />
Hotade vedlevande insekter, som bredbandad ekbarkbock ska<br />
gynnas. Detta kan ske genom att skapa förutsättningar för grova sol belysta<br />
ekar och genom att på allsidigt lämpliga platser skapa deponier av död ved.<br />
• Gamla, grova träd och hålträd ska bevaras och vid behov frihuggas från<br />
igenväxningsvegetation om det gynnar träden och dess arter.<br />
• Andelen död ekved ska inte minska jämfört med dagens situation.<br />
51
Change language