REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna
REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna
REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Del I. KunglIga natIonalstaDsparKen – en IntroDuKtIon<br />
24<br />
Under det jag inom mig beklagade, att åter en så stor del<br />
af djurgården blifvit likasom borttagen från Hufvudstadens<br />
fria njutande, som så väl behöfver en stor Lustpark till sin<br />
folkmängds förfriskning, roades dock ögat af den prydnad<br />
och odling detta ställer vunnit. Men friheten – friheten<br />
saknades. Den följde ej ögat inom staketet, och med smärta<br />
kändes en allmän Lustpark vara förvandlad till en enskilds.<br />
Jonas Carl Linnerhielm på vandring i juni 1793<br />
södra djurgården i centrum<br />
Med kung Karl XIV Johan kom Djurgården åter i fokus för ett kungligt<br />
engagemang. Södra Djurgårdens parklika landskap med gles ädellövskog är i<br />
stor utsträckning ett resultat av de förändringar som Karl XIV Johan och hans<br />
överjägmästare Israel af Ström genomförde under 1800-talets första hälft.<br />
Ett flanörslandskap skapas<br />
Området förskönades genom gallring och omfattande nyplanteringar, både<br />
med inhemska trädslag som ek, bok, alm och lönn och med främmande som<br />
lärk, parklind och hästkastanj. Kärr och fuktiga partier dikades ut, körvägar<br />
och promenadvägar anlades, och staket och gärdesgårdar togs bort. Den nya<br />
Djurgårdsbrunnskanalen, kantad av alléer och strövstigar, gjorde parken än<br />
mer tilltalande. Den vilda naturen omvandlades till en vårdad park. År 1841<br />
beskriver Johan Fredrik Bahr Södra Djurgården:<br />
Till höger emellan ekar och löfträd half gömmer sig behagsjukt<br />
och älskligt ett mellanting mellan land och stad med<br />
natur af båda och behag af båda. Det är Djurgården Den<br />
har, liksom tiden gått framåt, blifvit odlad och civiliserad.<br />
Sirliga och nätta hus hafva efterträdt de gamla anspråkslösa<br />
trädkojorna, smakfulla staket hafva slagit omkull de förra<br />
lutande gärdesgårdarne och planken; allt är så putsadt och<br />
städadt, samt onekligen mycket vackrare.<br />
Rosendal vid 1830-talets slut. Målning av Auguste Mayer. Original i Kungliga Biblioteket.<br />
Rosendal blir kungligt lustslott<br />
Lustslottet Rosendal slott blev kärnan i Karl XIV Johans landskapsprojekt.<br />
Ursprungligen var Rosendal ett djurvaktarboställe. År 1791 uppläts det<br />
av Gustaf III till kammarherre Georg Johan de Besch, som skapade ett<br />
ståndsmässigt sommarställe. Efter flera ägarbyten kom Rosendal år 1817<br />
i den blivande kung Karl XIV Johans ägo. Ägorna med skogar, berg och<br />
ängsmarker sträckte sig från Djurgårdsbrunnsviken i norr till Djurgårdsvägen i<br />
söder, från Skansenberget i väster till Manillavägen i öster.<br />
Omedelbart påbörjades ombyggnationer och arbetet med att få till stånd<br />
en lustpark. Slottet byggdes mellan 1823 och 1826 efter ritningar av Fredrik<br />
Blom. Slottet är ett monteringsbygge där väggar, golv och tak byggdes<br />
inne i Stockholm och fraktades till Djurgården för att sättas ihop på plats.<br />
Lustparken formades med hjälp av sprängningar, röjningar, trädfällningar och<br />
omfattande nyplanteringar. Den engelska parkstilens romantiska ideal dröjde
Change language