REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

Del I. KunglIga natIonalstaDsparKen – en IntroDuKtIon
28
grupper av sommarvillor: exempelvis på hagmarkerna söder om Ålkistan, mitt
emot Kaninholmen och i södra Hagaparken. De flesta sommarvillor finns kvar
men av bebyggelsen i Torphagen sydost om Ålkistan återstår bara grunder.
Idrottens intåg
I urbaniseringens kölvatten följde kring sekelskiftet 1900 ett ökat intresse
för idrotts- och friluftsverksamheter, framför allt i de större städerna.
Djurgården blev spelplatsen för idrottens framväxt i Stockholm. På olika
sätt har idrotten påverkat landskapet. Allra tydligast är detta i det område
mellan Lill-Jansskogen, Valhallavägen och Hjorthagen som vi ännu kallar
Idrottsparken. Hästsporten, med en nära anknytning till militär verksamhet,
var först ut. Redan på 1830-talet hölls hästkapplöpningar på Lindarängen och
på 1870-talet travtävlingar på Ladugårdsgärde.
År 1887 anlades Fältrittklubbens ridbana på den tidigare Storängen i Idrottsparkens
norra del. I Planterhagen i söder, där Stadion ligger i dag, tillkom
1894–1896 Idrottsparken, Stockholms första stora idrottsanläggning med
löparbanor, fotbollsplan, cykelbana, tennishall och utomhusbanor för tennis.
1906 invigdes Östermalms IP. Ett ridhus med stall och körskola liksom en
Tennisstadion tillkom också. Till sommarolympiaden 1912 stod Stockholms
stadion klar, uppförd på platsen för Idrottsparken, vilket bl.a. medförde att
Tennishallen flyttades till sin nuvarande plats. Olympiaden 1912 försiggick
runt om på Djurgården, till exempel låg simstadion i Djurgårdsbrunnskanalen
och tävlingarna i skytte ägde rum vid Kaknäs.
Idrottsparken har fortsatt att utvecklas som idrottsområde under hela
1900-talet. På 1940-talet flyttade också Gymnastik- och idrottshögskolan hit.
Fortfarande är det ridsporten, den äldsta idrottsverksamheten på platsen,
som man som förbipasserande främst lägger märke till.
Ett annat idrottspräglat område ligger vid Laduviken och Stora Skuggan.
Vid Laduvikens strand etablerades Fiskartorpets hoppbacke på 1890-talet.
Hoppbacken används fortfarande och är ett känt landmärke. På Stora Skuggan
vittnar skyttevallar mot skogskanten om områdets betydelse för skyttet.
1906 anlades Skolungdomens skytteförening och Skarpskytteföreningen en
skjutbana, som var i bruk fram till 1978. Skolungdomens skyttepaviljong finns
kvar och rymmer i dag Stora Skuggans värdshus.
folkhemmets bostäder och motorleder
1900-talet gjorde intåg i Nationalstadsparken framför allt genom stora
vägprojekt och nya områden med flerbostadshus som ofta byggdes på
tidigare åker- och ängsmarker.
Bostadsbyggandet tar fart
Under 1930-talet tillkom funkisområdena Gärdet och Ekhagen. 1947 köpte
Solna kommun Bergshamra av staten för att på 1950–1960-talen uppföra
bostadsområden. På 1960-talet uppläts mark också för studentområdena
Kungshamra och Lappkärrsberget (Lappis).
Bilismen sätter prägel
Under 1960-talet genomfördes flera av de vägutbyggnader som så tydligt
skapade barriärer, både inom parken och mellan parken och dess omgivning.
År 1965 påbörjades en breddning av Roslagsvägen, vilket ledde till att
institutionsbältet utmed Roslagsvägen delades i två delar. Den samtida
Bergshamraleden mellan Roslagsvägen och Uppsalavägen bröt sambandet
mellan Ulriksdal och Brunnsviken. På 1960-talet började Uppsalavägen
successivt att byggas ut. Uppsalavägen utgjorde tidigare Hagaparkens gräns.
Genom bullervallar och trafikplatser naggades Hagaparken i kanten. Men
framför allt har motorvägen blivit en barriär, vars trafikbuller påverkar
vistelsen i väsentliga delar av Hagaparken.
vår tids avtryck
Under 1900-talets sista decennier skedde stora förändringar i och kring
Nationalstadsparken. Verksamheter som under lång tid präglat området