REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna
REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna
REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
malmarna. Vid seklets slut hade antalet invånare passerat 300 000. Under<br />
1800-talets andra hälft ökade antalet anställda inom industrin från cirka<br />
4 000 till mer än 30 000 personer. Industrialismens intåg i staden påverkade<br />
hela samhället, från markanvändning och kommunikationer till livsstilar och<br />
boendeformer. I vissa delar berättar Nationalstadsparkens landskap tydligt<br />
om det nya Sverige som växte fram.<br />
Infrastruktur<br />
År 1863 förändrades Brunnsvikens stränder radikalt när Ålkistekanalen<br />
sprängdes för att förbättra Brunnsvikens vattenkvalitet. Sjösänkningen på<br />
1,25 meter innebar bland annat att de grunda kanalerna vid Haga slott och<br />
Tingsslätten blev gräsområden och att de små arkipelagerna försvann.<br />
Brunnsviksområdet påverkades också av beslutet 1879 att inom den<br />
forna jaktparken upplåta mark till en hamn vid Värtan, med tillhörande<br />
järnvägsförbindelse och godsstation vid Albano. Detta medförde att en stor<br />
del av det sparsamt bebyggda landskapet mot Lilla Värtan under 1900-talet<br />
kom att omvandlas från ängs- och betesmarker och skogklädda höjder till<br />
en industriell miljö. Järnvägen till Värtahamnen drogs rakt igenom Bellevues<br />
engelska park, som därefter började förfalla allt mer. År 1889 övertog<br />
Stockholms stad arrendet. Under stadens förvaltning kom området under<br />
1900-talet att iordningsställas till en idrotts- och utflyktspark. Norr om<br />
hamnen etablerades stadens gas- och elektricitetsverk på 1890-talet. Både<br />
hamn- och gasverksområdet ligger utanför Nationalstadsparken, men på<br />
gammal jaktparksmark.<br />
Folknöje och folkbildning på Djurgården<br />
Vid 1900-talets början utmärktes Västra Djurgårdsön inte bara av de många<br />
nöjesetablissemangen utan också av ett antal museer. Med 1800-talets<br />
omvandling från jordbruks- till industrisamhälle följde ett ökat intresse för<br />
att dokumentera den inhemska kulturen. Samtidigt bidrog införandet av<br />
skolstadgan 1842 och de framväxande folkrörelserna till ett intresse för<br />
folkbildning – museiväsendet växte fram. På initiativ av Arthur Hazelius togs<br />
Del I. KunglIga natIonalstaDsparKen – en IntroDuKtIon<br />
1888 det första spadtaget till Nordiska museet. År 1891 grundande Hazelius<br />
friluftsmuseet Skansen, och två år senare invigdes Biologiska museet för att<br />
visa den nordiska djurvärlden.<br />
Koloniträdgårdar<br />
Som Stockholms första koloniträdgårdsområde anlades 1905 Söderbrunns<br />
koloniområde vid Albano. Kolonirörelsen syftade till att ge mindre bemedlade<br />
stadsbor möjlighet att dryga ut försörjningen genom odling och samtidigt<br />
få en sund vistelse i frisk luft. År 1917 löste staten in besittningsrätten till<br />
Bergshamra och ett stort koloniområde inrättades på Bergshamras tidigare<br />
odlingsmarker – från Ålkistan till Bergshamra gård i väster. Ända fram till<br />
1960-talet, när Bergshamras bostadsområden började uppföras, präglade<br />
kolonierna området mellan Bergshamravägen och Bergshamra allé. Än i dag<br />
är koloniträdgårdarna ett viktigt inslag i Bergshamra men ligger numera ner<br />
mot Tivoli och Ålkistan<br />
Industrimagnater utefter stränderna<br />
En smutsigare, stökigare och trängre stadsmiljö födde en längtan att<br />
bosätta sig utanför den centrala staden, först under sommaren och<br />
senare permanent. Under 1800-talet etablerade sig allt fler grosshandlare,<br />
diplomater och andra förmögna stadsbor inom nuvarande Nationalstadsparken.<br />
Bl.a. fick de överta ett antal tomter på landremsan mellan det<br />
forna jaktparksstaketet och Djurgårdens stränder. Enklare bostadshus<br />
och verksamheter, ofta med anknytning till den maritima verksamheten,<br />
ersattes av stora sommarnöjen med lusthus och trädgårdar. Under årens<br />
lopp omvandlades de till privatägda åretruntbostäder. Kring sekelskiftet<br />
1900 byggdes också flera palatsliknande permanentvillor som Prins Eugens<br />
Waldemarsudde, Prins Wilhelms Oakhill och Ernest Thiels villa på Blockhusudden.<br />
De många påkostade villorna, inbäddade i växlighet, är ännu ett<br />
kännemärke för Djurgårdens stränder.<br />
I Ulriksdal upplät kung Karl XV mark för sommarnöjen åt sina skådespelar-<br />
och konstnärsvänner. Sydost om slottet ligger ett tjugotal villor i snickarglädjestil.<br />
Även här och var vid Brunnsviken och Edsviken uppfördes mindre<br />
27