02.04.2013 Views

REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

malmarna. Vid seklets slut hade antalet invånare passerat 300 000. Under<br />

1800-talets andra hälft ökade antalet anställda inom industrin från cirka<br />

4 000 till mer än 30 000 personer. Industrialismens intåg i staden påverkade<br />

hela samhället, från markanvändning och kommunikationer till livsstilar och<br />

boendeformer. I vissa delar berättar Nationalstadsparkens landskap tydligt<br />

om det nya Sverige som växte fram.<br />

Infrastruktur<br />

År 1863 förändrades Brunnsvikens stränder radikalt när Ålkistekanalen<br />

sprängdes för att förbättra Brunnsvikens vattenkvalitet. Sjösänkningen på<br />

1,25 meter innebar bland annat att de grunda kanalerna vid Haga slott och<br />

Tingsslätten blev gräsområden och att de små arkipelagerna försvann.<br />

Brunnsviksområdet påverkades också av beslutet 1879 att inom den<br />

forna jaktparken upplåta mark till en hamn vid Värtan, med tillhörande<br />

järnvägsförbindelse och godsstation vid Albano. Detta medförde att en stor<br />

del av det sparsamt bebyggda landskapet mot Lilla Värtan under 1900-talet<br />

kom att omvandlas från ängs- och betesmarker och skogklädda höjder till<br />

en industriell miljö. Järnvägen till Värtahamnen drogs rakt igenom Bellevues<br />

engelska park, som därefter började förfalla allt mer. År 1889 övertog<br />

Stockholms stad arrendet. Under stadens förvaltning kom området under<br />

1900-talet att iordningsställas till en idrotts- och utflyktspark. Norr om<br />

hamnen etablerades stadens gas- och elektricitetsverk på 1890-talet. Både<br />

hamn- och gasverksområdet ligger utanför Nationalstadsparken, men på<br />

gammal jaktparksmark.<br />

Folknöje och folkbildning på Djurgården<br />

Vid 1900-talets början utmärktes Västra Djurgårdsön inte bara av de många<br />

nöjesetablissemangen utan också av ett antal museer. Med 1800-talets<br />

omvandling från jordbruks- till industrisamhälle följde ett ökat intresse för<br />

att dokumentera den inhemska kulturen. Samtidigt bidrog införandet av<br />

skolstadgan 1842 och de framväxande folkrörelserna till ett intresse för<br />

folkbildning – museiväsendet växte fram. På initiativ av Arthur Hazelius togs<br />

Del I. KunglIga natIonalstaDsparKen – en IntroDuKtIon<br />

1888 det första spadtaget till Nordiska museet. År 1891 grundande Hazelius<br />

friluftsmuseet Skansen, och två år senare invigdes Biologiska museet för att<br />

visa den nordiska djurvärlden.<br />

Koloniträdgårdar<br />

Som Stockholms första koloniträdgårdsområde anlades 1905 Söderbrunns<br />

koloniområde vid Albano. Kolonirörelsen syftade till att ge mindre bemedlade<br />

stadsbor möjlighet att dryga ut försörjningen genom odling och samtidigt<br />

få en sund vistelse i frisk luft. År 1917 löste staten in besittningsrätten till<br />

Bergshamra och ett stort koloniområde inrättades på Bergshamras tidigare<br />

odlingsmarker – från Ålkistan till Bergshamra gård i väster. Ända fram till<br />

1960-talet, när Bergshamras bostadsområden började uppföras, präglade<br />

kolonierna området mellan Bergshamravägen och Bergshamra allé. Än i dag<br />

är koloniträdgårdarna ett viktigt inslag i Bergshamra men ligger numera ner<br />

mot Tivoli och Ålkistan<br />

Industrimagnater utefter stränderna<br />

En smutsigare, stökigare och trängre stadsmiljö födde en längtan att<br />

bosätta sig utanför den centrala staden, först under sommaren och<br />

senare permanent. Under 1800-talet etablerade sig allt fler grosshandlare,<br />

diplomater och andra förmögna stadsbor inom nuvarande Nationalstadsparken.<br />

Bl.a. fick de överta ett antal tomter på landremsan mellan det<br />

forna jaktparksstaketet och Djurgårdens stränder. Enklare bostadshus<br />

och verksamheter, ofta med anknytning till den maritima verksamheten,<br />

ersattes av stora sommarnöjen med lusthus och trädgårdar. Under årens<br />

lopp omvandlades de till privatägda åretruntbostäder. Kring sekelskiftet<br />

1900 byggdes också flera palatsliknande permanentvillor som Prins Eugens<br />

Waldemarsudde, Prins Wilhelms Oakhill och Ernest Thiels villa på Blockhusudden.<br />

De många påkostade villorna, inbäddade i växlighet, är ännu ett<br />

kännemärke för Djurgårdens stränder.<br />

I Ulriksdal upplät kung Karl XV mark för sommarnöjen åt sina skådespelar-<br />

och konstnärsvänner. Sydost om slottet ligger ett tjugotal villor i snickarglädjestil.<br />

Även här och var vid Brunnsviken och Edsviken uppfördes mindre<br />

27

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!