REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Del III. 15 DelområDen – nuläge och framtIDa InrIktnIng 146 Vasamuseet. Foto: Lars Nyberg.
HISToRISKA HåLLpUNKTER • På västra Djurgårdsön finns inga spår av förhistorisk bofast befolkning. Under medeltid var området som betesmark till de byar som låg kring Djurgårdsbrunnsviken. Vid 1400-talets mitt kom marken i kronans ägo. • Epoken med kungliga hägnader för djur inleddes i slutet av 1500-talet. Lejonslättens äldsta kända anläggning är Hissarebanan, där man höll vilda djur som skulle bli villebråd vid de kungliga jakterna, som älgar, hjortar och renar. Vid särskilda tillfällen anordnade djurhetsningar mellan t.ex. lejon och björnar. • På 1680-talet blev områdets östra del med Skansenberget en del av den kungliga jaktparken. Strandområdena i väster och Beckholmen låg utanför jaktparksstängslet och kom i stället att domineras av sjöfart och varvsverksamhet. (se även delområde Sjögården). Sambanden med flottans fäste på Skeppsholmen var starka. Vid Galärvarvet uppläts plats för vinterförvaring av galärflottans båtar. • Vid Alberget avstyckades mellan 1750-1770 åtta tomter för folk med anknytning till den maritima verksamheten. Mot slutet av 1700-talet övertogs många av tomterna av borgerliga familjer som uppförde sommarnöjen. • När jaktparksstängslet revs på 1820-talet utvecklades områdena vid Lejonslätten och Hasselbacken till centrum för stadens nöjesliv. Här fanns caféer, värdshus, varietélokaler, musik- och danssalonger. • År 1850 öppnade det första tivolit på platsen för Skansens huvudentré. År 1883 invigdes Gröna Lund och år 1891stod Cirkus färdigt. Precis som i dag kunde man ta båten från Skeppsbron i Gamla Stan till Allmänna Gränd på Djurgården, på den tiden förd av starka roddargummor. • År 1888 togs det första spadtaget till Nordiska museet. Initiativtagare var Artur Hazelius. Invigningen skedde 1907. • År 1891 grundade Hazelius Skansen - världens äldsta friluftsmuseum. Syftet var att visa hur människor bott och verkat i Sverige under olika tider. • Intill Skansen invigdes 1893 Biologiska museet. Museets grundare var Gustaf Kolthoff, konservator, jägare och amatörzoolog. • I samband med Världsutställningen år 1897 omgestaltades Lejonslätten genom utfyllnader i Djurgårdsbrunnsviken och hundratals träd togs bort. Nuvarande Djurgårdsbron anlades. Från utställningen finns fyra paviljonger kvar. Gustaf Wickman ritade både Skånska gruvan och nuvarande restaurang Ulla Winblad (paviljong för Reinholds ångbageri och conditori). Väster om Biologiska museet ligger Jägarhyddan, uppförd efter ritningar av Fredrik Lilljekvist samt Diamantbrunnen. Del III. 15 DelområDen – nuläge och framtIDa InrIktnIng UppLySNINGAR Särskilda bestämmelser <strong>2012</strong> • Utöver bestämmelsen om nationalstadspark i 4 kap. 7 § miljöbalken är hela området är riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. • Strandskydd enligt miljöbalken gäller för strand- och vattenområden inom 100 meter från strand väster om Djurgårdsbron fram till och med Wasa hamnen. • Inom Stockholms respektive Solna stads delar av Kungliga nationalstadsparken gäller interimistiskt naturreservat med tillståndsplikt för trädfällning. • Byggnadsminnen enligt förordning (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m.: Blå porten, Vasaskeppets torrdocka, Galärskjulen med Galärvarvsmuren, portar och vaktbyggnad; Dyktankshuset; Båthall I och II; kranen mellan Galärskjulen och Båthallarna; Bellmanshuset, Låga långan och Mjölnargården på Lilla Allmänna gränd. • Byggnadsminnen enligt kulturminneslagen: Nordiska museet, Villa Lusthusporten, Cirkus och bostadshuset på Falken bergsgatan 5. • Kyrkligt kulturminne enligt kulturminneslagen: Djurgårdskyrkan. • Huvuddelen av området är inte detaljplanelagt. Detaljplan gäller för mindre områden som Djurgårdsstaden och Liljevalchs. För övriga delar gäller områdes bestämmelser för Norra och Södra Djur gården (Ob 87032). Styr- och måldokument Framtidens nationalstadspark. Handlingsprogram. Länsstyrelsen i Stockholms län rapport 2006:11. Skötselplan Nationalstadsparken, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, förf. Lars- Gunnar Bråvander och Rolf Jacobson, remissutgåva 2006. Vårdprogram för trädgården vid Lusthusporten, SFV Översiktsplan för Nationalstadsparken. Stockholmsdelen. Stockholms stad Markägare, förvaltare och större intressenter Kungliga Djurgårdens Förvaltning Statens fastighetsverk Stockholms stad 147
Page 1 and 2:
Rapport 2012:xx Vård- och utveckli
Page 3 and 4:
Förord Kungliga nationalstadsparke
Page 5 and 6:
Inledning Kungliga nationalstadspar
Page 7 and 8:
Länsstyrelsen har också andra upp
Page 9 and 10:
Vad är en vård- och utvecklingspl
Page 11 and 12:
processen är viktig På vilket en
Page 13 and 14:
Del I Skärmflygare på Ladugårdsg
Page 15 and 16:
Landskapets framväxt Det landskap
Page 17 and 18:
till 1500- och 1600-talens säterib
Page 19 and 20:
också för att hindra att varg och
Page 21 and 22:
I slutet av 1700-talet byggdes ett
Page 23 and 24:
För parkens utformning anlitades F
Page 25 and 26:
sig kvar. Slingrande promenadvägar
Page 27 and 28:
malmarna. Vid seklets slut hade ant
Page 29 and 30:
lades ner eller lokaliserades till
Page 31 and 32:
Kattuggleungar. Foto: Svante Joelss
Page 33 and 34:
Del II Skridskoåkare på Brunnsvik
Page 35 and 36:
- ny gång- och cykelbro över Ålk
Page 37 and 38:
Allmänna kommunikationer Karta: F
Page 39 and 40:
Del II. TIllgänglIgheTen, eklanDsk
Page 41 and 42:
Ekbacke på Djurgården. Foto: Ann
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Ek. Foto: Christina Fagergren. Del
Page 47 and 48:
ekar och ädeLLövträd I en ekoLog
Page 49 and 50:
De viktigaste spridningszonerna. 1
Page 51 and 52:
tILLståndet I dag Nationalstadspar
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
De befintliga spridningszonerna öv
Page 57 and 58:
Gamla stan, Skeppsholmen och Västr
Page 59 and 60:
Brunnsviken, ett av de områden dä
Page 61 and 62:
Trädgårdsstad Institutionsbyggnad
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Del III Del III. 15 DelområDen - n
Page 67 and 68:
Skogspartierna fungerar som övning
Page 69 and 70:
HISToRISKA HåLLpUNKTER • Histori
Page 71 and 72:
planteringar, fontändamm och skulp
Page 73 and 74:
Del III. 15 DelområDen - nuläge o
Page 75 and 76:
HISToRISKA HåLLpUNKTER • Under y
Page 77 and 78:
tivolihalvön och Brunnsvikens str
Page 79 and 80:
måLBILd Landskap och bebyggelse
Page 81 and 82:
HISToRISKA HåLLpUNKTER (Se vidare
Page 83 and 84:
uppleva något av det naturromantis
Page 85 and 86:
tivoli och norra Brunnsviken I norr
Page 87 and 88:
Del III. 15 DelområDen - nuläge o
Page 89 and 90:
Tivoli • Det sena 1700-talets lan
Page 91 and 92:
sol, bad och avkoppling. Runt viken
Page 93 and 94:
- Bellevue ska vara en attraktiv vi
Page 95 and 96: UppLySNINGAR Särskilda bestämmels
Page 97 and 98: vetenskapsstad med årsringar Områ
Page 99 and 100: Del III. 15 DelområDen - nuläge o
Page 101 and 102: måLBILd Landskap och bebyggelse
Page 105 and 106: 1700- och 1800-talsmiljöer prägla
Page 107 and 108: Äng vid Fiskartorpet. Foto: Lars N
Page 109 and 110: • Torphagen ska hävdas och så a
Page 113 and 114: hästar med tradition Hästverksamh
Page 115 and 116: HISToRISKA HåLLpUNKTER • Under m
Page 117 and 118: i ett naturinspirerat landskapsrum
Page 119 and 120: HISToRISKA HåLLpUNKTER • De läg
Page 121 and 122: övningsskans från 1670-talet. Som
Page 125 and 126: I den östra delen ligger en koncen
Page 129 and 130: Bebyggelse från tidigt 1800-tal Be
Page 131 and 132: • Spår från jaktparkstiden - De
Page 133 and 134: HISToRISKA HåLLpUNKTER • Område
Page 135 and 136: Kring de skogsklädda höjdpartiern
Page 137 and 138: - Det omgivande landskapet med äng
Page 139 and 140: - Betydelsebärande former i gestal
Page 143 and 144: område tydlig. Liljevalchs konstha
Page 145: • För att bibehålla områdets a
Page 149 and 150: skeppsholmen och kastellholmen På
Page 151 and 152: • De många museerna ger området
Page 155 and 156: spår av marinen På Ängsholmen, s
Page 157 and 158: HISToRIK • Fjäderholmarna omnäm
Page 159 and 160: Foto: Jenny Frejing. Juridiska för
Page 161 and 162: 9. ellagen (1997:857) 10. naturgasl
Page 163 and 164: Biotopskydd Mindre områden som utg
Page 165 and 166: Statliga byggnadsminnen beslutas av
show all

REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?