REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

lades ner eller lokaliserades till andra platser. Likaså ökade trycket på att hitta
nya attraktiva bebyggelselägen i närheten av innerstaden, inte minst kring
Brunnsviken.
Nya etableringar
Under 1980-talet stod Brunnsviken i centrum för nya stora etableringar,
vilket var en bidragande orsak till att Nationalstadsparken bildades genom en
bestämmelse i dåvarande naturresurslagen. Några av förslagen förverkligades
som SAS koncernkontor 1985–1987, utbyggnaden av Frösundavik samt Alba
Nova (Fysikcentrum). Sedan Nationalstadsparkens tillkomst har de stora
förändringarna skett utanför parkens gräns. Nya bostadsområden har växt
upp längs Uppsalavägen i Solna, i Silverdal i Sollentuna, norr om Sörentorp
samt längs Nackastranden.
Nytt innehåll
Den stora förändringen handlar om att gamla verksamheter har ersatts
av nya och tagit plats i den äldre bebyggelsen. Militärens successiva
avveckling i området har här spelat en stor roll. Sedan militären flyttat från
Ladugårdsgärde har en museipark utvecklats norr om Djurgårdsbrunnsviken.
På 1930-talet öppnade Tekniska museet och Sjöhistoriska museet. Här finns i
dag även Polismuseet och Riksidrottsmuseet.
Även på Skeppsholmen och Galärvarvet har försvarets avflyttning inneburit
att kulturverksamheter i dag ger innehåll i många av de äldre byggnaderna.
Här finns Östasiatiska museet, Moderna museet, Arkitekturmuseet,
Vasamuseet och Junibacken. Sedan 1970 är Polishögskolan inrymd i Svea
Livgardes byggnader i Sörentorp. Svea Ingenjörskårs kasernområde vid
Frösundavik upptas numera av hotell och konferensanläggning.
I Roslagstulls epidemisjukhus finns nu AlbaNova Universitetscentrum.
Veterinär- och skogshögskolorna flyttade från Kräftriket respektive Frescati
i och med att Lantbruksuniversitetet bildades 1977. I deras byggnader
återfinns nu andra utbildningsinstitutioner.
Del I. KunglIga natIonalstaDsparKen – en IntroDuKtIon
växt- och djurLIvet
Kungliga nationalstadsparken erbjuder ett rikt växt- och djurliv mitt i
storstaden. Få områden av motsvarande storlek i landet kan uppvisa så
många kända arter.
variationsrikedom och hävd
Nationalstadsparkens mosaikartade landskap innehåller många olika
naturtyper: ädellövskogar, sjöar och vattendrag, ängs- och hagmarker,
barrskogar, kust och öar, våtmarker och stränder. Detta har gett en stor
variation av biotoper, som också ofta funnits under lång tid. Av stor
betydelse är också människans månghundraåriga brukande av landskapet.
Nationalstadsparkens eklandskap tillhör de främsta i Europa. Den stora
koncentrationen av många gamla och grova ekar och andra ädla lövträd hör
samman med den kungliga jaktparken och dess intensiva hjortbete. Under
senare år har flera våtmarker anlagts, till exempel vid Bergianska trädgården,
på Kaknäs ängar och i Lill-Jansskogen.
Insekter
Nationalstadsparkens artrika insektsfauna är i stor utsträckning knuten
till parkens många gamla och grova ekar. Många insektsarter är beroende
av gamla, döende eller döda ädellövträd, främst ekar men även lindar. Till
de gamla ekarna finns runt tusen insektsarter knutna, varav ungefär 60 är
rödlistade 2 . Mest omtalad är den bredbandade ekbarkbocken.
I Nationalstadsparken förekommer över tusen fjärilsarter. Den ovanligaste
fjärilsarten i parken är snedfläckpraktmalen, som är knuten till solexponerade
jätteekar i stadsmiljö. Arten är akut hotad och förekommer i Sverige i stort
sett bara i Nationalstadsparken.
2 ArtDatabanken tar på Naturvårdsverkets uppdrag fram Sveriges rödlista över arter
som riskerar att dö ut från ett område. Den ger inget automatiskt skydd men är en
viktig signal om att artens livsmiljö bör skyddas eller återställas.
29