REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

sig kvar. Slingrande promenadvägar erbjöd en variationsrik vandring förbi
vackra utsikter, genom skogspartier och över ängar. Kring slottet anlades
rabatter och blomsterbäddar i mönster och praktfulla färger. Framför
huvudfasaden utbredde sig en öppen äng, kantad med blomsterrabatter.
Norr om slottet låg en terrass med fri utsikt över Djurgårdsbrunnsviken och
Ladugårdsgärdets exercisfält.
Närheten till exercisfältet var inte helt oväsentlig för valet av Rosendal som
sommarresidens. Varje sommar ordnades stora övningsläger med förband
från hela landet. Karl XIV Johan deltog själv i de militära aktiviteterna. För
att underlätta förbindelserna från Rosendal till Ladugårdsgärde byggdes en
pontonbro över Djurgårdsbrunnsviken. På en höjd på norra Ladugårdsgärdet
uppfördes Borgen. Därifrån kunde kungen övervaka övningarna, här ordnade
han också baler och supéer.
Under 1820- och 30-talen blev Skansenbergets södra sluttning centrum för
Södra Djurgårdens nöjesliv. Här fanns bland annat krogar, värdshus, dans-
och musikpaviljonger och manege för ridkonstuppvisningar, en karaktär som
fortfarande kan sägas leva kvar.
nyttans och vetenskapens landskap formas
Det var inte bara Södra Djurgården som omvandlades och fick en ny
funktion under 1800-talet, när jaktparken försvunnit. Under loppet av ett
århundrade blev Norra Djurgården ett område för vetenskapliga satsningar.
Här utvecklades nya redskap och metoder för jord- och skogsbruket och
flera akademiska institutioner etablerades längs Roslagsvägen.
Jaktparken försvinner
Under 1800-talets första decennier försvann de mest konkreta uttrycken
för jaktparken. År 1827 fångades 200 hjortar in och placerades i en mindre
hägnad vid Ropsten. Samtidigt togs den långa gärdesgården ner. Ett antal
hjortar fick vara kvar i det mindre hägnet ända fram till 1889. Det mest
bestående avtrycket av jaktparken var att den bidrog till att behålla det gamla
Del I. KunglIga natIonalstaDsparKen – en IntroDuKtIon
beteslandskapet. Landskapets huvuddrag i form av fördelningen mellan skog
och öppen mark har därför i väsentlig utsträckning levt kvar in i vår tid.
Modernt jord- och skogsbruk på Norra Djurgården
Under 1800-talet utvecklades Norra Djurgården till ett centrum för
modernt skogs- och lantbruk. Detta skedde under ledning av Abraham Niclas
Edelcrantz på Stora Skuggan och jägmästaren Israel af Ström.
En upptakt var att Gustav III år 1792 gav besittningsrätten till lägenheten
Roslagsporten – Stora Skuggan – till sin tjänsteman Abraham Niclas
Edelcrantz. Han var en mångsidig man, som bland annat var kunglig
sekreterare och teaterdirektör, uppfann den optiska telegrafen och studerade
järn hantering. Under en resa i England väcktes hans intresse för moderna
jordbruksmetoder. På Stora Skuggan började han praktisera det han studerat.
Han provade engelska redskap och planterade frön från olika världsdelar. På
sina marker, mellan Laduviken i sydväst och Värtan i nordost, utvecklade han
ett mönsterjordbruk.
Även skogarna förändrades. Jaktparkens skogslandskap efterträddes av
Israel af Ströms medvetna skogshushållning med virkesproduktion, sådd
och nyplantering. För att få kontroll på skogsuttag och föryngring delades
skogen in i årshyggen som fördelades på de åtta hovjägmästarna. Skogar
med andra trädslag anlades, till exempel bok, lärk, lönn, tysklönn och även
barrträd. Ekbeståndet vårdades inte bara för kronans behov utan även för
dess estetiska värden. Ström startade också en skogsutbildning och blev
förste direktör för Kungl. Skogsinstitutet, som etablerades med arboretum i
Nobelparken.
Lantbruksakademiens experimentalfält
År 1811 instiftades Kungl. Svenska Lantbruksakademien med Edelcrantz som
direktör. Fem år senare inrättades Lantbruksakademiens experimentalfält
inom det området som i dag utgör Stockholms universitets centrala campus.
Syftet var att bedriva försöksodlingar och utprova nya redskap.
25