REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

uppleva något av det naturromantiska sceneri som Gustav III anlade på
1780-talet utifrån den engelska landskapsparkens idévärld. Brunnsvikens
idylliska landskap med slåtterängar, betesmarker och skogklädda höjder var
en perfekt bas för att skapa det idealiserade, upplevelserika kulturlandskap,
som de engelska parkerna utgjorde, där även sammankopplingen mellan
parkanläggningarna och det omgivande landskapet var en viktig ingrediens.
1700-talets landskap är tydligast utmed västra stranden, i söder vid Bellevue
och i norr vid Tivoli. Vid östra stranden, med Roslagsbanan inpå knuten ligger
Villa Frescati/Armfeltska villan, byggd för Gustav III:s gunstling Armfelt. Någon
parkanläggning finns dock inte kvar och det är oklart om en sådan någonsin
kom till utförande. Östra stranden har genomgått större förändringar i
och med etableringen av de akademiska institutionerna kring sekelskiftet
1900. Men tack vare att bebyggelsen har placerats in varsamt framträder
växtligheten fortfarande som en ridå mot horisonten. Att många obrutna
vegetationsavsnitt finns i behåll gör att utsikterna från Haga, Bellevue och
Tivoli inte påverkas så mycket.
Ett problem är dock parkmiljöernas skötsel. I flera av de historiska
parkerna finns problem med igenväxning. Stockholms stad har tagit fram
ett program och påbörjat arbete med att i ståndsätta Bellevue. Utanför
Nationalstadsparkens gräns råder ett högt bebyggelsetryck och ny bebyggelse
i viktiga utblickar mot omgivande landskap kan påverka dess värden.
Det är framför allt i delområdets nordvästra delar som en mer genomgripande
landskapsomvandling har skett. Det historiska landskapet har fått ge
vika för nutida mer storskaliga inslag som SAS f.d. huvudkontor, ett hotell i
det äldre kasernområdet Frösundavik. Åsen är mycket påverkad, dels genom
uttag av grus och dels genom att den nu över 70 meter höga Hagakullen
återfylldes med rivningsmassor till en högre höjd än den ursprungliga. Längst i
nordväst finns åter en förindustriell miljö med 1700-talsgården Annelund och
Lings gravkulle.
Kring Bellevue i söder är inslaget av marinor och båtuppläggningsplatser
påtagligt. Det mest synliga landmärket i Brunnsviken är Wenner-Gren
Del III. 15 DelområDen – nuläge och framtIDa InrIktnIng
Center i söder. Den höga modernistiska byggnaden syns från många delar
av Brunnsviken. Även en av gasklockorna vid Husarviken, långt öster om
Roslagsvägen, höjer sig över horisonten. På västra sidan om E4:an har det
under 2000-talet uppförts komplex med nya kontorshus som ses från delar
av Brunnsviken. Även delar av Karolinska områdets bebyggelse ses bland
annat från östra stranden. Hela Brunnsviksområdet är kraftigt bullerstört
av omgivande trafikleder, vilket har en negativ inverkan på upplevelsen av
områdets kvaliteter.
Runt Brunnsviken löper en naturskön promenad. En naturlig trädridå,
liksom den bitvis kuperade terrängen, bidrar till att skilja bakomliggande
bebyggelse från Brunnsvikens vattenrum. Landskapet präglas av vattenspegeln,
luftrummet och motsatta strandens växtlighet. Vid Frescati Hage
finns ett friluftsbad, Brunnsvikens Kanotklubb och Aka demiska roddklubbens
hus. I Frescati går promenadvägen mycket nära stranden med Bergianska
trädgården på dess andra sida. I områdets södra del upptas vattenytorna av
marinor med ett stort antal bryggor.
haga
Hagaparken, som sträcker sig mellan E4:an och utmed Brunnsvikens västra
strand, har en stor betydelse för hela områdets karaktär. Ingen plats är
mer förknippad med Gustav III än Haga. Mellan 1772 och 1780-talets slut
omvandlades Brunnsvikens västra strand från ett jordbrukslandskap landskap
till en kunglig lustpark efter arkitekten Fredrik Magnus Pipers planer. Parken
tar sin början vid Haga tingshus i söder och sträcker sig till och med Haga
trädgårdar i norr, där Frösundas ägor tidigare tog vid. Området är fortfarande
delvis präglat av det gamla jordbrukslandskapet, som infogades i den engelska
landskapsparken.
Den engelska parken är i sina huvuddrag intakt sedan det sena 1700-talet,
även om den ursprungliga variationsrikedomen har tunnats ut och moderna
inslag som asfaltsbelagda vägar tillkommit. Slingrande promenadvägar
leder genom ett växlande landskap, där mörkare skogspartier avlöses av
mjukt formade öppna ytor som Vasaslätten och Stora pelousen nedanför
83