REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Del II. TIllgänglIgheTen, eklanDskapeT och De omgIvanDe lanDskapen 58 vyer mot och från parken När man planerar för förändringar av markanvändningen utanför Nationalstadsparken, är det viktigt att belysa hur sambanden ser ut mellan parken och dess omgivningar. Det gäller inte bara vyer inifrån parken och utåt, utan också om att ta tillvara parkens fronter som något attraktivt och typiskt för huvudstaden – exempelvis Brunnsvikens gröna stränder eller Skeppsholmens karakteristiska fasad mot vattnet. karaktären bestämmer Nationalstadsparken är ett stort och mångfacetterat område. Olika delar har sina specifika karaktärsdrag och är olika känsliga för vad som händer på andra sidan gränsen. Historiens avtryck skiljer sig åt: från Beckholmens industriellt präglade miljöer och Södra Djurgårdens nöjesetablissemang och museer till gestaltade kungliga parklandskap och fridfulla skogsområden. En förändring i omgivningen kan påverka mer eller mindre, beroende på var och hur den sker. Hur mycket det historiska landskapet förändras beror i hög grad på hur det påverkas visuellt och om det förändrar upplevelsen eller inte. I upplevelsen ingår möjligheter till förståelse, men också förväntningar, känslor, möjlighet till identifikation samt symbol- och traditionsvärden. I vilken mån visuella förändringar redan skett spelar in för hur tålig en plats är för förändringar i omgivningen. Även rumsligheten är av betydelse, alltså om en miljö är tydligt avgränsad med till exempel höjdpartier och skogar och bildar ett eget rum eller om olika miljöer mer obemärkt glider över i varandra. vad kan påverka? Den vanligaste typen av förändringar i Nationalstadsparkens omgivningar är ny bebyggelse och ny infrastruktur. En enstaka hög byggnad kan påverka ett stort område. Infrastrukturanläggningar kan dela av landskapsrum och skapa barriärer. När man bygger ut vägar och spårbunden trafik leder det oftast till ökade bullerstörningar. I vissa delar av parken, som området kring Brunnsviken, påverkar dagens bullersituation rekreationsvärdena och upplevelsen av det historiska landskapet på ett påtagligt sätt. Det är inte bara väg- och spårtrafik som orsakar buller. I parkens tystare delar kan en livlig trafik med snabbgående fritidsbåtar och vattenskotrar påverka möjligheten att uppleva rofylldhet. Det gäller inte minst vid Hundudden på Södra Djurgården, som i dag är ett av Stockholms tystaste områden. Landskap som kräver särskILd uppmärksamhet Inom Nationalstadsparken är några områden särskilt ömtåliga för förändringar i omgivningarna.. Det gäller Brunnsviken med stränder, området kring Fiskartorpet, det centrala vattenrummet med stränder och östra Djurgårdsön med Fjäderholmarna. Undantaget Fiskartorpsmiljön är samtliga områden är en del i landskapet utanför gränsen. Omgivningarna har också tydliga naturgeografiska karaktärer och sedan länge etablerade bebyggelsemönster. Brunnsvikens landskap I Brunnsvikens sammanhållna historiska landskap är Nationalstadsparkens möte med omlandet mycket känsligt. Det omgivande landskapet ingår här i gestaltningen av de engelska landskapsparkerna, som anlades längs stränderna. Med vattenspegeln i centrum, omgivande vegetationsridåer och parkerna Haga, Bellevue och Tivoli är det fortfarande möjligt att uppleva något av det naturromantiska sceneri som Gustav IIII lät anlägga utifrån den engelska landskapsparkens idévärld. Det var naturen och landsbygden i kontrast till staden som lyftes fram (se vidare Landskapets framväxt).
Brunnsviken, ett av de områden där mötet med omgivningarna behöver hanteras med särskild uppmärksamhet. Karta: Felix Brännlund Del II. TIllgänglIgheTen, eklanDskapeT och De omgIvanDe lanDskapen Tivoliberget Pelousen Haga Pipers park Kungliga begravningsplatsen Bellevue Områden med sammanhängande grönska sedda från Brunnsvikens motsatta sida. Befintlig bebyggelse underordnar sig parklandskapet. Bevarade engelska landskapsparker Viktiga vyer/utblickar Större vägar Fotopunkt med riktningsvisare 59
Page 1 and 2:
Rapport 2012:xx Vård- och utveckli
Page 3 and 4:
Förord Kungliga nationalstadsparke
Page 5 and 6:
Inledning Kungliga nationalstadspar
Page 7 and 8: Länsstyrelsen har också andra upp
Page 9 and 10: Vad är en vård- och utvecklingspl
Page 11 and 12: processen är viktig På vilket en
Page 13 and 14: Del I Skärmflygare på Ladugårdsg
Page 15 and 16: Landskapets framväxt Det landskap
Page 17 and 18: till 1500- och 1600-talens säterib
Page 19 and 20: också för att hindra att varg och
Page 21 and 22: I slutet av 1700-talet byggdes ett
Page 23 and 24: För parkens utformning anlitades F
Page 25 and 26: sig kvar. Slingrande promenadvägar
Page 27 and 28: malmarna. Vid seklets slut hade ant
Page 29 and 30: lades ner eller lokaliserades till
Page 31 and 32: Kattuggleungar. Foto: Svante Joelss
Page 33 and 34: Del II Skridskoåkare på Brunnsvik
Page 35 and 36: - ny gång- och cykelbro över Ålk
Page 37 and 38: Allmänna kommunikationer Karta: F
Page 39 and 40: Del II. TIllgänglIgheTen, eklanDsk
Page 41 and 42: Ekbacke på Djurgården. Foto: Ann
Page 45 and 46: Ek. Foto: Christina Fagergren. Del
Page 47 and 48: ekar och ädeLLövträd I en ekoLog
Page 49 and 50: De viktigaste spridningszonerna. 1
Page 51 and 52: tILLståndet I dag Nationalstadspar
Page 55 and 56: De befintliga spridningszonerna öv
Page 57: Gamla stan, Skeppsholmen och Västr
Page 61 and 62: Trädgårdsstad Institutionsbyggnad
Page 65 and 66: Del III Del III. 15 DelområDen - n
Page 67 and 68: Skogspartierna fungerar som övning
Page 69 and 70: HISToRISKA HåLLpUNKTER • Histori
Page 71 and 72: planteringar, fontändamm och skulp
Page 73 and 74: Del III. 15 DelområDen - nuläge o
Page 75 and 76: HISToRISKA HåLLpUNKTER • Under y
Page 77 and 78: tivolihalvön och Brunnsvikens str
Page 79 and 80: måLBILd Landskap och bebyggelse
Page 81 and 82: HISToRISKA HåLLpUNKTER (Se vidare
Page 83 and 84: uppleva något av det naturromantis
Page 85 and 86: tivoli och norra Brunnsviken I norr
Page 89 and 90: Tivoli • Det sena 1700-talets lan
Page 91 and 92: sol, bad och avkoppling. Runt viken
Page 93 and 94: - Bellevue ska vara en attraktiv vi
Page 95 and 96: UppLySNINGAR Särskilda bestämmels
Page 97 and 98: vetenskapsstad med årsringar Områ
Page 101 and 102: måLBILd Landskap och bebyggelse
Page 103 and 104: UppLySNINGAR Särskilda bestämmels
Page 105 and 106: 1700- och 1800-talsmiljöer prägla
Page 107 and 108: Äng vid Fiskartorpet. Foto: Lars N
Page 109 and 110:
• Torphagen ska hävdas och så a
Page 111 and 112:
UppLySNINGAR Särskilda bestämmels
Page 113 and 114:
hästar med tradition Hästverksamh
Page 115 and 116:
HISToRISKA HåLLpUNKTER • Under m
Page 117 and 118:
i ett naturinspirerat landskapsrum
Page 119 and 120:
HISToRISKA HåLLpUNKTER • De läg
Page 121 and 122:
övningsskans från 1670-talet. Som
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
I den östra delen ligger en koncen
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Bebyggelse från tidigt 1800-tal Be
Page 131 and 132:
• Spår från jaktparkstiden - De
Page 133 and 134:
HISToRISKA HåLLpUNKTER • Område
Page 135 and 136:
Kring de skogsklädda höjdpartiern
Page 137 and 138:
- Det omgivande landskapet med äng
Page 139 and 140:
- Betydelsebärande former i gestal
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
område tydlig. Liljevalchs konstha
Page 145 and 146:
• För att bibehålla områdets a
Page 147 and 148:
HISToRISKA HåLLpUNKTER • På vä
Page 149 and 150:
skeppsholmen och kastellholmen På
Page 151 and 152:
• De många museerna ger området
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
spår av marinen På Ängsholmen, s
Page 157 and 158:
HISToRIK • Fjäderholmarna omnäm
Page 159 and 160:
Foto: Jenny Frejing. Juridiska för
Page 161 and 162:
9. ellagen (1997:857) 10. naturgasl
Page 163 and 164:
Biotopskydd Mindre områden som utg
Page 165 and 166:
Statliga byggnadsminnen beslutas av
show all

REMISS APRIL 2012 - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?