Ladda hem - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

5.2.3. Krav på kalksten från användningssynpunkt När kalkstenen utvinns ställs krav på att stenen skall ha vissa egenskaper som hänger samman med dess användning: Med den mångfald användningsområden som finns för kalkstensbaserade produkter finns även en mängd krav på råvaran för att rätt produkter skall kunna framställas. Från kemisk synpunkt är det viktigt att kalkstenen håller: – låg svavelhalt (stålindustrin, kemisk industri, livsmedelsindustri) – låg kiselhalt (stålindustri, kemisk industri, livsmedelsindustri) – hög kalciumkarbonathalt (gäller alla ) – låg halt av alkalimetaller (cementindustri) – låg halt av föroreningar över huvud taget (pappersindustrin) – jämn halt – d.v.s. har låga variationer i halterna (alla) Den sammanlagda magnesium- och kalciumhalten har betydelse i vissa fall. Kalksten används direkt i masugnar för att binda oönskade ämnen samt för att styra slaggens smälttemperatur. Om en kalksten med lägre kvalitet skulle användas skulle det dels innebära en ökad förbrukning och dels ökade utsläpp av koldioxid. Det senare beror på att mer kalksten skulle förbrukas per ton producerat järn vilket ger ökade direkta utsläpp av koldioxid från kalcineringen och indirekt ökade emissioner då kalcineringen förbrukar mer kol och koks. Bränd kalk används i stålkonvertrar och i skänkar för flytande stål. Den brända kalken bildar en slagg som binder oönskade ämnen samt minskar värmeförlusterna. Om den brända kalken tillverkas av en kalksten med sämre kvalitet så kommer förbrukningen av bränd kalk att öka. Det leder i sin tur till ökade slaggmängder och därmed höjda kostnader. Mekanisk-termiska egenskaper är viktiga. Det gäller särskilt då kalkstenen bränns i ugn till bränd kalk. Då får inte produkten falla sönder så att det bildas en finfraktion utan kalkstensbitarna skall finnas kvar som kalkstycken efter bränningen. Bäst egenskaper från denna synpunkt har revkalksten och sämst är fragmentkalksten, som faller sönder nästan helt vid bränning. De reologiska egenskaperna är särskilt viktiga liksom kalkstenens renhet då det gäller användningen inom pappersindustrin. Eftersom det finns variation av olika rena kalkstenar måste företagen anpassa brytningen så att den blir selektiv. För cementindustrin gäller att mängden kalksten och märgelsten, som utgör råvaran för cementtillverkningen, skall avpassas så att en blandning erhålles inför bränningen som ger rätt sammansättning av cementen. Från teknisk-ekonomisk synpunkt ställs kravet att fyndigheter skall ha en viss storlek så att det lönar sig att bryta den. Det gäller såväl ytutbredning som mäktighet (tjocklek).Det är stora investeringar som fordras för att påbörja en utvinning och det krävs en bas som räcker ett antal år för att det skall löna sig att genomföra investeringen. För cementfabriker har investeringshorisonter på 25 – 50 år nämnts. Det är också viktigt att fyndigheterna finns på en sådan plats att de interna transporterna blir så
korta som möjligt. På Gotland är det också en stor fördel att det finns hamnar i anslutning till anläggningarna så att frakten kan ske på ett rationellt och inte alltför kostnadskrävande sätt till kunderna. Den gotländska kalkstenen som nu bryts ur Silurlagren uppfyller dessa krav och är den enda kalksten som gör det i Sverige. Detta gäller för övrigt i hela Östersjöområdet.
Page 1 and 2:
Kunskapsunderlag för planer över
Page 3 and 4:
Projektägare Länsstyrelsen Gotlan
Page 5 and 6:
5.1.5 Strandskydd………………
Page 7 and 8:
1. Förord Att ökade kunskaper ger
Page 9 and 10:
Naturområden - med formellt skydd
Page 11 and 12:
ka vägar vattenådrorna i det lagr
Page 13 and 14:
3 Inriktning och avgränsning Samma
Page 15 and 16:
4.1 Gotlands geologi (med fokus på
Page 17 and 18:
gumeviken i väster och Fårösund
Page 19 and 20:
anslutning till svallsandsområdet.
Page 21 and 22:
4.3.1 Grundvattenförhållanden på
Page 23 and 24:
gstäde Lärbro Slite MAXIMAL VATTE
Page 25 and 26:
Förutom de nämnda sjöarna finns
Page 27 and 28:
4.3.3 Vattendragens biologiska vär
Page 29 and 30:
4.4 Odlingsmarken 4.4.1 Åkermarken
Page 31 and 32:
Ett viktigt mål med den nationella
Page 33 and 34:
Utfall av prioritering på norra Go
Page 35 and 36:
venteringen är i första hand en b
Page 37 and 38:
Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 39 and 40:
största vattendjup om fem meter. P
Page 41 and 42:
• Vätar utgörs av svackor i ter
Page 43 and 44:
land annat ett större antal sumpsk
Page 45 and 46:
Hall-Hangvar Hejnum Kallgate MARKSL
Page 47 and 48:
% Inventerad yta 120 100 80 60 40 2
Page 49 and 50:
MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
Page 51 and 52:
Rödlistade arter på Norra Gotland
Page 53 and 54:
arter att upptäcka (Lars Fröberg,
Page 55 and 56:
Fjärilar Gotland hyser en mycket r
Page 57 and 58: Othem 450 - - Hejnum 460 - - Boge 2
Page 59 and 60: Tingstäde MARKSLAG Hangvar-Othem T
Page 61 and 62: NG T26 T24 T22 T10 Medelboniteten f
Page 63 and 64: Fastigheterna på norra Gotland är
Page 65 and 66: har en uppräkning gjorts för att
Page 67 and 68: 5. Markanvändningen på norra Gotl
Page 69 and 70: File Hajdar, Hejnum hällar och Kal
Page 71 and 72: 5.1.2 Formellt skyddade naturområd
Page 73 and 74: Kortfattade beskrivningar av de tre
Page 75 and 76: Skogliga biotopskyddsområden på n
Page 77 and 78: 5.1.3 Natura 2000-områden Sammanfa
Page 79 and 80: 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0
Page 81 and 82: Artkod Arter 1013 Kalkkärrsgrynsn
Page 83 and 84: 375 000 exemplar av Nipsippa finnas
Page 85 and 86: 5.1.5 Strandskydd Sammanfattning En
Page 87 and 88: Tingstäde Hall Hangvar Grodvät Ka
Page 89 and 90: 5.1.8 Minerallagen Utvinning och s
Page 91 and 92: Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 93 and 94: S:t Olofsholm [I 10] (Hellvi sn) 64
Page 95 and 96: 1700- och tidigt 1800-tal, en del m
Page 97 and 98: 5.1.11 Kulturmiljö- kulturminnesla
Page 99 and 100: Inom dessa områden med värdefullt
Page 101 and 102: Området präglas av småskalig arr
Page 103: fler bolag som ville etablera sig p
Page 106 and 107: 5.2.2 Användning av kalkstenen Fra
Page 110 and 111: Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 112 and 113: Cementa AB Ägarförhållanden Bola
Page 114 and 115: Nordkalk AB Ägarförhållanden Bol
Page 116 and 117: Svenska Mineral AB Ägarförhållan
Page 118 and 119: NCC NCC äger i dag cirka 1 000 hek
Page 120 and 121: 5.2.5 Påverkansområde i anslutnin
Page 122 and 123: 5.2.7 Efterbehandlingsstrategier f
Page 124 and 125: 5.3 Jordbruk 5.3.1 Jordbrukarna De
Page 126 and 127: Figur. Andel brukningsenheter förd
Page 128 and 129: Aktivitetsnivån för slutavverknin
Page 130: Inom vissa områden finns det även
Page 138 and 139: Socken Summa Natur Kultur Gemensam
Page 140 and 141: MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
Page 142 and 143: Attraktivt boende i olika miljöer
Page 144 and 145: Demografi Norra Gotland Befolknings
Page 146 and 147: 6.2 Arbetsmarknaden och näringsliv
Page 148 and 149: Vad jobbar män och kvinnor med på
Page 150 and 151: 6.3 Socioekonomiska förhållanden
Page 152 and 153: 6.4 Hur ser ortsborna på markanvä
Page 154 and 155: Utrymme för utökad brytning av ka
Page 156 and 157: 7.1 Erfarenheter från projektet B
Page 158 and 159:
7.2 Kunskaper som inte har kommit m
Page 160 and 161:
7. Kan vi uppnå ett optimalt marku
Page 162 and 163:
Pettersson Jörgen, Gotlands Botani
Page 164 and 165:
Förord Under 2006 genomfördes i s
Page 166 and 167:
Hur ortsborna ser på markanvändni
Page 168 and 169:
2. Resultatredovisning, fast boende
Page 170 and 171:
Totalt antal svar 730 100,0 Antal s
Page 172 and 173:
Nej 194 28,2 Vet inte 125 18,2 Tota
Page 174 and 175:
Antal som ej svarat 3 Totalt antal
Page 176 and 177:
Procent 6,1 13,7 20,8 17,1 19,6 19,
Page 178 and 179:
Frequency 80 60 40 20 0 1 Bevarande
Page 180 and 181:
Frequency 60 50 40 30 20 10 0 1 Sä
Page 182 and 183:
Frequency 25 20 15 10 5 0 1 2 Annat
Page 184 and 185:
Frequency 200 150 100 50 0 1 Ekonom
Page 186 and 187:
Frequency 400 300 200 100 0 1 Ansva
Page 188 and 189:
Frequency 120 100 80 60 40 20 0 1 2
Page 190 and 191:
17. Vilket av följande intressen a
Page 192 and 193:
oende dominerar alternativ 2 med 54
Page 194 and 195:
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt Antal 11 1
Page 196 and 197:
65 Val av informationskanal Fritids
Page 198 and 199:
3.3 Åsikter om nuvarande markanvä
Page 200 and 201:
De bryr sig inte 1 De förstör 1 D
Page 202 and 203:
Frequency 14 12 10 8 6 4 2 0 1 Beva
Page 204 and 205:
Frequency 10 8 6 4 2 0 1 4 Annat sk
Page 206 and 207:
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt Antal
Page 208 and 209:
Opåverkat grundvatten, skola 27 av
Page 210:
land, det finns inte Det här var d
show all

Ladda hem - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?