Ladda hem - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

5.3 Jordbruk 5.3.1 Jordbrukarna De gotländska lantbrukarna tillhör de yngsta i landet och det skiljer sig inte påtagligt i det här området jämfört med övriga ön. Könsfördelningen, om man ser på andelen sysselsatta inom lantbruket, är på länsnivå 1,7 procent av de yrkesverksamma kvinnorna, för männen är siffran 9,8 procent. Tyvärr har vi inte tillgång till siffror som visar de exakta förhållandena i detta område. Ungefär 14 procent av öns lantbruksföretag finns i området. Storleksmässigt utgör de stora företagen ungefär lika stor del som i länet i stort. I det här perspektivet är andelen små företag däremot något fler. Det ingår dock endast areal åkermark i statistiken och skulle arealen naturbetesmark och antalet djur tas med skulle andra siffrorna kanske se lite annorlunda ut. 5.3.2 Kött och mjölkproduktion Djurhållningen är, som tidigare nämnts, en viktig del i lantbruket på norr, precis som i länet i stort. I området finns drygt 13 procent av mjölkkorna och 17 procent av am- och dikorna. Andelen ungdjur i området uppgår till ca 14 procent av det totala på ön. Siffrorna ska ses mot bakgrund att djurredovisningen sker i den socken där ägaren är registrerad. För ungdjurens del gör detta troligtvis att antalet djur under betessäsong är fler än statistiken visar, eftersom det finns flera lantbrukare på andra delar av ön som fraktar sina djur till norr för vård av landskapet. Lantbruket och landskapet på norr präglas mycket av lammproduktionen. Nästan en fjärdedel av öns många får finns där och flera av de stora lammgårdarna är belägna i området. 5.3.3 Aktivering av nedlagd betesmark Restaurering av naturbetesmarker har på många håll skett de senaste tio åren, inte minst i socknarna på norr. Marker som tidigare legat för fäfot har röjts, stängslats och betas nu åter. Här ska särskilt nämnas Hejnum Hällar inklusive Hejnum Kallgate och Hall-Hangvars naturreservat. ”Hejnum-projektet” är ett sambetesprojekt som lagt ner stora resurser på restaurering av igenväxta utmarksbeten i Hejnum. Området omfattar 1100 ha som ingår i EU:s miljöersättning till betesmarker och ytterligare areal är stängslad och betas. I det nästan 3000 hektar stora reservatet i Hall-Hangvar är betesdriften åter igång i stora delar. Flera andra stora områden betas och vårdas och intresse finns för att ta mer mark i bruk. Kunskapen om landskapsvård har förbättrats mycket och många lantbrukare har idag bra möjligheter att styra betesdjuren och att hantera igenväxningsvegetation.
5.4 Skogsbruket på norra Gotland Slutsatser med ett hållbarhetsperspektiv • Nästan en fjärdedel av de personer som äger skog på norra Gotland bor inte på ön. Skogen sköts på distans. Är det långsiktigt hållbart? • Medelåldern på skogsägarna på norra Gotland är hög, 56 år. • Medelåldern på de personer som blev ägare av skog på norra Gotland under perioden 1931- 1959 var 24 år. Motsvarande siffra för personer som tog över skog under åren 1996- 2005 var 43 år. • Tendensen är att skogsägarna är allt äldre när de tar över skog på norra Gotland. Det är inte långsiktigt hållbart. 5.4.1 Brukningsenheterna Uppgifterna om storleken på de brukningsenheter som har skog, (frekvens och areal), är intressant. Informationen är en bra grund för att bilda sig en uppfattning om skogsbruket på norra Gotland. Det är noterbart att arealmässigt stora brukningsenheter är vanligare på norra Gotland, medan fördelningen av skogsarealen på övriga Gotland är mera jämn fördelad över de olika storleksklasserna på brukningsenheterna. Medelstora fastigheter (11- 50 ha) är vanligare på övriga Gotland. Andelen stora brukningsenheter, (mer än 100 ha skog/ brukningsenhet), omfattar 10 % av det totala antalet brukningsenheter på norra Gotland och de äger 55 % av den totala skogsmarksarealen. På övriga delar av Gotland är det mer ovanligt med stora brukningsenheter, motsvarande siffra är 38 % av hela skogsmarksarealen. Över en tredjedel av skogsmarksarealen på norra Gotland ligger i brukningsenheter som är större än 201 ha. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 24% 2% NORRA GOTLAND. Brukningsenheter med skog 18% 3% 22% 8% areal antal 14% 11% t.o.m. 5 6-10 11-25 26-50 arealklass 51-100 101-200 201- 13% 21% 7% 20% 3% 35%
Page 1 and 2:
Kunskapsunderlag för planer över
Page 3 and 4:
Projektägare Länsstyrelsen Gotlan
Page 5 and 6:
5.1.5 Strandskydd………………
Page 7 and 8:
1. Förord Att ökade kunskaper ger
Page 9 and 10:
Naturområden - med formellt skydd
Page 11 and 12:
ka vägar vattenådrorna i det lagr
Page 13 and 14:
3 Inriktning och avgränsning Samma
Page 15 and 16:
4.1 Gotlands geologi (med fokus på
Page 17 and 18:
gumeviken i väster och Fårösund
Page 19 and 20:
anslutning till svallsandsområdet.
Page 21 and 22:
4.3.1 Grundvattenförhållanden på
Page 23 and 24:
gstäde Lärbro Slite MAXIMAL VATTE
Page 25 and 26:
Förutom de nämnda sjöarna finns
Page 27 and 28:
4.3.3 Vattendragens biologiska vär
Page 29 and 30:
4.4 Odlingsmarken 4.4.1 Åkermarken
Page 31 and 32:
Ett viktigt mål med den nationella
Page 33 and 34:
Utfall av prioritering på norra Go
Page 35 and 36:
venteringen är i första hand en b
Page 37 and 38:
Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 39 and 40:
största vattendjup om fem meter. P
Page 41 and 42:
• Vätar utgörs av svackor i ter
Page 43 and 44:
land annat ett större antal sumpsk
Page 45 and 46:
Hall-Hangvar Hejnum Kallgate MARKSL
Page 47 and 48:
% Inventerad yta 120 100 80 60 40 2
Page 49 and 50:
MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
Page 51 and 52:
Rödlistade arter på Norra Gotland
Page 53 and 54:
arter att upptäcka (Lars Fröberg,
Page 55 and 56:
Fjärilar Gotland hyser en mycket r
Page 57 and 58:
Othem 450 - - Hejnum 460 - - Boge 2
Page 59 and 60:
Tingstäde MARKSLAG Hangvar-Othem T
Page 61 and 62:
NG T26 T24 T22 T10 Medelboniteten f
Page 63 and 64:
Fastigheterna på norra Gotland är
Page 65 and 66:
har en uppräkning gjorts för att
Page 67 and 68:
5. Markanvändningen på norra Gotl
Page 69 and 70:
File Hajdar, Hejnum hällar och Kal
Page 71 and 72:
5.1.2 Formellt skyddade naturområd
Page 73 and 74: Kortfattade beskrivningar av de tre
Page 75 and 76: Skogliga biotopskyddsområden på n
Page 77 and 78: 5.1.3 Natura 2000-områden Sammanfa
Page 79 and 80: 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0
Page 81 and 82: Artkod Arter 1013 Kalkkärrsgrynsn
Page 83 and 84: 375 000 exemplar av Nipsippa finnas
Page 85 and 86: 5.1.5 Strandskydd Sammanfattning En
Page 87 and 88: Tingstäde Hall Hangvar Grodvät Ka
Page 89 and 90: 5.1.8 Minerallagen Utvinning och s
Page 91 and 92: Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 93 and 94: S:t Olofsholm [I 10] (Hellvi sn) 64
Page 95 and 96: 1700- och tidigt 1800-tal, en del m
Page 97 and 98: 5.1.11 Kulturmiljö- kulturminnesla
Page 99 and 100: Inom dessa områden med värdefullt
Page 101 and 102: Området präglas av småskalig arr
Page 103: fler bolag som ville etablera sig p
Page 106 and 107: 5.2.2 Användning av kalkstenen Fra
Page 108 and 109: 5.2.3. Krav på kalksten från anv
Page 110 and 111: Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 112 and 113: Cementa AB Ägarförhållanden Bola
Page 114 and 115: Nordkalk AB Ägarförhållanden Bol
Page 116 and 117: Svenska Mineral AB Ägarförhållan
Page 118 and 119: NCC NCC äger i dag cirka 1 000 hek
Page 120 and 121: 5.2.5 Påverkansområde i anslutnin
Page 122 and 123: 5.2.7 Efterbehandlingsstrategier f
Page 126 and 127: Figur. Andel brukningsenheter förd
Page 128 and 129: Aktivitetsnivån för slutavverknin
Page 130: Inom vissa områden finns det även
Page 138 and 139: Socken Summa Natur Kultur Gemensam
Page 140 and 141: MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
Page 142 and 143: Attraktivt boende i olika miljöer
Page 144 and 145: Demografi Norra Gotland Befolknings
Page 146 and 147: 6.2 Arbetsmarknaden och näringsliv
Page 148 and 149: Vad jobbar män och kvinnor med på
Page 150 and 151: 6.3 Socioekonomiska förhållanden
Page 152 and 153: 6.4 Hur ser ortsborna på markanvä
Page 154 and 155: Utrymme för utökad brytning av ka
Page 156 and 157: 7.1 Erfarenheter från projektet B
Page 158 and 159: 7.2 Kunskaper som inte har kommit m
Page 160 and 161: 7. Kan vi uppnå ett optimalt marku
Page 162 and 163: Pettersson Jörgen, Gotlands Botani
Page 164 and 165: Förord Under 2006 genomfördes i s
Page 166 and 167: Hur ortsborna ser på markanvändni
Page 168 and 169: 2. Resultatredovisning, fast boende
Page 170 and 171: Totalt antal svar 730 100,0 Antal s
Page 172 and 173: Nej 194 28,2 Vet inte 125 18,2 Tota
Page 174 and 175:
Antal som ej svarat 3 Totalt antal
Page 176 and 177:
Procent 6,1 13,7 20,8 17,1 19,6 19,
Page 178 and 179:
Frequency 80 60 40 20 0 1 Bevarande
Page 180 and 181:
Frequency 60 50 40 30 20 10 0 1 Sä
Page 182 and 183:
Frequency 25 20 15 10 5 0 1 2 Annat
Page 184 and 185:
Frequency 200 150 100 50 0 1 Ekonom
Page 186 and 187:
Frequency 400 300 200 100 0 1 Ansva
Page 188 and 189:
Frequency 120 100 80 60 40 20 0 1 2
Page 190 and 191:
17. Vilket av följande intressen a
Page 192 and 193:
oende dominerar alternativ 2 med 54
Page 194 and 195:
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt Antal 11 1
Page 196 and 197:
65 Val av informationskanal Fritids
Page 198 and 199:
3.3 Åsikter om nuvarande markanvä
Page 200 and 201:
De bryr sig inte 1 De förstör 1 D
Page 202 and 203:
Frequency 14 12 10 8 6 4 2 0 1 Beva
Page 204 and 205:
Frequency 10 8 6 4 2 0 1 4 Annat sk
Page 206 and 207:
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt Antal
Page 208 and 209:
Opåverkat grundvatten, skola 27 av
Page 210:
land, det finns inte Det här var d
show all

Ladda hem - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?