Ladda hem - Länsstyrelserna

4.7 Skogen och skogsägarna på Norra Gotland
Slutsatser med ett hållbarhetsperspektiv
I detta kapitel beskrivs i stora drag skogen och skogsbrukarna på norra Gotland. I kapitel 5.3 återkommer
vi till skogen och då beskrivs skogsbruket ur ett markanvändar- perspektiv.
4.7.1 Skogstillståndet
Ägoslag
• Skogsmarken på norra Gotland har låg bördighet. Detta innebär att skogen växer långsamt
och har längre omloppstid jämfört med övriga delar av ön. Se karta på sidan 57.
• Den bästa skogsmarken finns koncentrerad till ett bälte från Kappelshamn och i sydlig riktning.
Risken för konflikter med andra intressen för markanvändning är relativt liten.
• Brukandet av skogen på norra Gotland ger sämre lönsamhet jämfört med resten av ön.
• Tunna jordlager innebär större känslighet för torkskador på skogen. Särskilt uttalat är detta
för skog i plantstadiet. En bra skogsföryngring är en förutsättning för värdefull skog i framtiden.
• Sämre tillväxt på skogen i kombination med större risk för skador gör att lönsamheten är
lägre i skogsbruket på norra Gotland jämfört med resterande delar av ön.
• En större andel av skogsägarna på norra Gotland är kvinnor jämfört med övriga ön.
Norra Gotland omfattar cirka en femtedel av hela Gotlands areal. Det finns skillnader i ägoslag mellan
norra Gotland och resten av Gotland. Till exempel finns det, inte helt oväntat, en större andel impediment
på norra Gotland jämfört med övriga delar av ön.
imp
25%
åker
20%
bete
4%
NG
Skogsmarkens bördighet
Bonitet
skog
51%
Produktiv
skog (ha)
Virke/ha Tall
%
imp
10%
åker
36%
Övriga Gotland
Gran
%
Löv
%
Norra Gotland 2.5 33 253 68.8 84 11 4 1
Övriga Gotland 3.3 94 431 85.9 80 14 5 1
Arealandel
%
skog
47%
Hela Gotland 3.1 127 686 81.5 81 14 4 1
Tabell. Markens bördighet och skogstillståndet. En jämförelse norra Gotland och övriga delar av ön.
bete
7%