Ladda hem - Länsstyrelserna

4.1 Gotlands geologi (med fokus på nordligaste Gotland)
Informationen om berggrunden på norra Gotland finns på SGU då det gäller berggrunden i
stort. En samlad berggrundskartering planeras för Gotland att påbörjas under 2007. I fråga
om detaljerade förhållanden har kunskapen dessutom hämtats från företagen för de områden
där undersökningar har genomförts, d.v.s. främst de områden som företagen äger och
har brutit eller har som reserver för framtida utvinning.
Gotland
Figuren visar en skärning genom Östersjön från Kalmar in i Litauen.
Figuren illustrerar hur Östersjön bildar en fördjupning i urberget (orange längst ner på bilden).
I denna fördjupning finns en mängd lagrade bergarter som på bilden är markerade
med olika färger beroende på under vilken tid de är bildade. De understa lagren som finns
vid Kalmar är bildade i kambrisk tid, därefter följer ett blågrönt lager som är bildat i Ordovicium.
De ljusare gröna lagren har bildats i silurtiden och är de som ligger överst på Gotland.
Det framgår av bilden att packen med lagrade bergarter är tjockast mitt i Östersjön och att
den tunnar ut mot kanterna.
Gotlands ytnära berggrund består av omvandlade karbonatdominerade sediment som avsatts
i ett subtropiskt till tropiskt hav under silurperioden för ca 400 miljoner år sedan. Kalkstenar
med varierande uppbyggnad (lerinnehåll, kristallstorlek, lagring och hållfasthet) dominerar
i ett stråk från Visby uppemot Fårö samt i ett område tvärs Gotland, från Klinthamn till
Östergarn. Mellan dessa områden förekommer i huvudsak karbonatrika leror (märgel och
märgelsten). Sandsten påträffas i ett stråk utmed västra kustzonen på södra Gotland
(Burgsvikssandsten).
Den sedimentära berggrunden, som på djupet även inkluderar lager från den ordoviciska
(439 – 510 miljoner år sedan) och kambriska perioden (510 – 570 miljoner år sedan), är
uppemot 650 m mäktig på södra Gotland. I norr är mäktigheterna i storleksordningen 300-
400 m.