Ladda hem - Länsstyrelserna

5.5 Vattenförsörjning
5.5.1 Kommunal vattenförsörjning
På Gotland produceras dricksvatten huvudsakligen från bergbrunnar men även i viss mån från grävda
brunnar. Som regel har vattnet så bra kvalitet att endast skyddsklorering
behöver tillgripas. Framför allt sommartid är dock mängden inte tillräcklig utan även ytvatten används och
genomgår då rening genom kemisk fällning (Tingstäde träsk). Infiltration av ytvatten för naturlig filtrering
tillämpas inte på Gotland då naturliga förutsättningar saknas. På
Fårö tillämpas dock återinfiltration av grundvatten för att reducera en besvärande hög halt av järn. Den
producerade mängden är tillräcklig vintertid, även sett ur ett längre tidsperspektiv.
Den planerade va -utbyggnaden enligt ”Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland” kommer att öka
behovet av vatten främst sommartid. Under sommar och höst, speciellt vid liten nederbörd, måste ofta
bevattningsförbud tillgripas vid några mindre anläggningar, trots
att förbrukningen under senare år har minskat. För att minska problemet med för varmt vatten sommartid,
då komplettering med ytvatten sker, finns behov att exploatera
ytterligare grundvattentillgångar. När det gäller vatten för Fårösund, som idag får sitt vatten från Hau träsk
och har betydande problem, pågår ett arbete med att försöka utvinna
grundvatten. För framtida vattenbehov är Bäste träsk reserverat.
Under åren 1971-1973 utförde VIAK AB geohydrologiska undersökningar inom området Endre – Fole –
Hejnum för att utröna möjligheterna att utvinna grundvatten. Undersökningen
visar att området ur vattenförsörjningssynpunkt har stort värde. Arbetet bör återupptas och fullföljas för att
fastställa uttagsmöjligheterna. Ytterligare produktion av dricksvatten kan också bli aktuell genom avsaltning
av havsvatten eller bräckt grundvatten. Metoden har under senare år förfinats och produktionskostnaderna
har blivit rimligare. Även om metoden är energikrävande
har den sina fördelar eftersom man använder ett vatten som inte behövs av andra.
5.5.2 Vattenförsörjning från enskilda vattentäkter
Det finns omkring 13 000 fastigheter på Gotland, inkluderande huvuddelen av lantbruken, som är beroende
av
enskilda vattentäkter för sin vattenförsörjning. Den allra största delen av vattentäkterna utgörs av bergborrade
brunnar. Den totala vattenförbrukningen från enskilda vattentäkter har beräknats till knappt 4 miljoner
m3/år, vilket avser förbrukningen i såväl hushåll som för djurhållning och övriga ändamål.
Många av de enskilda vattentäkterna har under längre eller kortare perioder problem med vattenkvalitén,
framför allt under sommarperioden då ingen grundvattenbildning sker. I de undersökningar och sammanställningar
som har genomförts så är c:a 40 procent av de enskilda vattentäkterna periodvis
påverkade. Oftast är det frågan om bakteriologisk förorening men det förekommer även problem med
förhöjda
halter av nitrat, nitrit och klorid i många vattentäkter och även rester av bekämpningsmedel har påvisats.
En bidragande orsak till att vattentäkterna är bakteriologiskt förorenade är att det finns många enskilda
avloppsanläggningar och att ett stort antal av dessa har en bristfällig rening.
Spridningen av förorenat yt- eller avloppsvatten till vattentäkterna underlättas i många fall av dåliga
brunnskonstruktioner. Många vattentäkter är föroreningskänsliga och risken är då stor att ett ämne som
hanteras i viss omfattning och är lösligt i vatten återfinns i vattentäkten och i dricksvattnet.
För djurhållare gäller att verksamheten skall ha tillgång till vatten av tillfredsställande mängd och kvalitet.
Vattenkvalitén hos alla mjölkleverantörer kontrolleras årligen genom provtagning. Ett flertal av leverantörerna
har blivit tvingade att installera reningsutrustning för att klara kvalitetskraven. Det finns även ett
stort antal lantbruksföretag (okänt hur stort) som inte har tillgång till vatten i tillräcklig omfattning
under hela eller delar av året utan är beroende av kommunala s k tappställen.