Utrymme för utökad brytning av kalksten Fast boende, Utrymme för utökad brytning av kalksten Antal Procent av inkomna svar Fritidsboende, Utrymme för utökad brytning av kalksten Antal Procent av inkomna svar Ja 368 53,6 Ja 66 32,5 Nej 194 28,2 Nej 91 44,8 Vet ej 125 18,2 Vet ej 46 22,7 Totalt antal svar 687 100,0 Totalt antal svar 203 100,0 Antal som ej svarat 53 Antal som ej svarat 2 Totalt antal enkäter 740 Totalt antal enkäter 205 De fast boende anser att det finns utrymme för utökad brytning av kalksten, det är främst männen som anser detta och en hel del kvinnor som inte vet. Däremot framgår det inte lika tydligt vad man anser om utrymme för utökade naturskyddsområden inom markanvändningen på norra Gotland. Det är några procentenheter fler som säger nej än som säger ja till utrymme för utökade naturskyddsområden, det är dock många som, i denna fråga väljer att inte ta ställning. Det är främst bland männen i denna grupp som det finns ett motstånd och bland kvinnorna som man avstår från att ta ställning i frågan. Majoriteten av de fritidsboende anser motsatsen, det vill säga att det finns utrymme för utökade naturskyddsområden men inte till utrymme för utökad brytning av kalksten. Även i denna grupp är det relativt många som inte tar ställning i frågan och det är också här främst kvinnor. 13. Anser du att kalkstensindustrin tar ett ansvar för vad som händer med egen och intilliggande mark vid brytning? Anser att kalkstensindustrin tar ansvar Fast boende, Anser att kalkindustrin tar ansvar Antal Procent av inkomna svar Fritidsboende, Anser att kalkindustrin tar ansvar Antal Procent av inkomna svar Ja 300 41,6 Ja 46 22,9 Nej 205 28,4 Nej 91 45,3 Ingen åsikt 216 30,0 Ingen åsikt 64 31,8 Totalt antal svar 721 100,0 Totalt antal svar 201 100,0 Antal som ej svarat 19 Antal som ej svarat 4 Totalt antal enkäter 740 Totalt antal enkäter 205 En majoritet av de fast boende anser att kalkstensindustrin tar ans var för vad som händer med egen och intilliggande mark vid brytning. Det är dock en relativt stor andel som inte tar ställning i frågan och fördelningen mellan män kvinnor som inte tar ställning är relativt lika. För gruppen fritidsboende så är det motsatt förhållande och majoriteten anser inte att kalkstensindustrin tar ansvar. Här är det främst kvinnor som inte tar ställning i frågan. 17. Vilket av följande intressen anser du skall prioriteras vid en beslutssituation: Rangordna nedanstående alternativ från 1-4, utifrån hur viktiga du anser dem vara, där 1 är det du anser vara viktigast. Vikt 1 Vikt 2 Vikt 3 Vikt 4 Kalkstensutvinning fast boende 22,90% 36,10% 32,50% 8,50% Kalkstensutvinning fritidsboende 9,60% 19,80% 47,50% 23,20% Naturvårdsintressen fast boende 6,60% 34,50% 51,00% 7,90% Naturvårdsintressen fritidsboende 15,80% 54,80% 26,00% 3,40% Opåverkat grundvatten fast boende 71,60% 24,20% 3,60% 0,60% Opåverkat grundvatten fritidsboende 70,50% 23,20% 4,70% 1,60%
Andel som valt respektive vikt 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Kalkstensutvinning fast boende Kalkstensutvinning fritidsboende Prioriterat område Naturvårdsintress en fast boende Naturvårdsintress en frtitdsboende Fråga/respondentgrupp Opåverkat grundvatten fast boende Opåverkat grundvatten fritidsboende Vikt 1 Vikt 2 Vikt 3 Vikt 4 I en beslutssituation vill båda respondentgrupperna prioritera grundvattnet som vi tidigare angett. Därefter vill de fast boende prioritera kalkstensutvinning i högre utsträckning än de vill prioritera naturvård. Även i denna fråga är det motsatta prioriteringar hos de fritidsboende som alltså väljer naturvård före kalkstensutvinning. 20. Hur skulle du vilja att Länsstyrelsen Gotland med flera myndigheter fortsättningsvis informerar dig om beslutsprocessen kring markanvändningen på norra Gotland? Antal respondenter 600 500 400 300 200 100 0 Möten dagtid Möten kvällstid Val av informationskanal Via media Per post Länsstyrelsens <strong>hem</strong>sida Olika informationskanaler Annat Fritidsboende Fastboende Båda grupperna av respondenter vill helst ha fortsatt information i ämnet via post eller via media. Sedan skiljer det sig lite åt hur man väljer övriga alternativ. På annat har de flesta angett via e-post som alternativ.
- Page 1 and 2:
Kunskapsunderlag för planer över
- Page 3 and 4:
Projektägare Länsstyrelsen Gotlan
- Page 5 and 6:
5.1.5 Strandskydd………………
- Page 7 and 8:
1. Förord Att ökade kunskaper ger
- Page 9 and 10:
Naturområden - med formellt skydd
- Page 11 and 12:
ka vägar vattenådrorna i det lagr
- Page 13 and 14:
3 Inriktning och avgränsning Samma
- Page 15 and 16:
4.1 Gotlands geologi (med fokus på
- Page 17 and 18:
gumeviken i väster och Fårösund
- Page 19 and 20:
anslutning till svallsandsområdet.
- Page 21 and 22:
4.3.1 Grundvattenförhållanden på
- Page 23 and 24:
gstäde Lärbro Slite MAXIMAL VATTE
- Page 25 and 26:
Förutom de nämnda sjöarna finns
- Page 27 and 28:
4.3.3 Vattendragens biologiska vär
- Page 29 and 30:
4.4 Odlingsmarken 4.4.1 Åkermarken
- Page 31 and 32:
Ett viktigt mål med den nationella
- Page 33 and 34:
Utfall av prioritering på norra Go
- Page 35 and 36:
venteringen är i första hand en b
- Page 37 and 38:
Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
- Page 39 and 40:
största vattendjup om fem meter. P
- Page 41 and 42:
• Vätar utgörs av svackor i ter
- Page 43 and 44:
land annat ett större antal sumpsk
- Page 45 and 46:
Hall-Hangvar Hejnum Kallgate MARKSL
- Page 47 and 48:
% Inventerad yta 120 100 80 60 40 2
- Page 49 and 50:
MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
- Page 51 and 52:
Rödlistade arter på Norra Gotland
- Page 53 and 54:
arter att upptäcka (Lars Fröberg,
- Page 55 and 56:
Fjärilar Gotland hyser en mycket r
- Page 57 and 58:
Othem 450 - - Hejnum 460 - - Boge 2
- Page 59 and 60:
Tingstäde MARKSLAG Hangvar-Othem T
- Page 61 and 62:
NG T26 T24 T22 T10 Medelboniteten f
- Page 63 and 64:
Fastigheterna på norra Gotland är
- Page 65 and 66:
har en uppräkning gjorts för att
- Page 67 and 68:
5. Markanvändningen på norra Gotl
- Page 69 and 70:
File Hajdar, Hejnum hällar och Kal
- Page 71 and 72:
5.1.2 Formellt skyddade naturområd
- Page 73 and 74:
Kortfattade beskrivningar av de tre
- Page 75 and 76:
Skogliga biotopskyddsområden på n
- Page 77 and 78:
5.1.3 Natura 2000-områden Sammanfa
- Page 79 and 80:
3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0
- Page 81 and 82:
Artkod Arter 1013 Kalkkärrsgrynsn
- Page 83 and 84:
375 000 exemplar av Nipsippa finnas
- Page 85 and 86:
5.1.5 Strandskydd Sammanfattning En
- Page 87 and 88:
Tingstäde Hall Hangvar Grodvät Ka
- Page 89 and 90:
5.1.8 Minerallagen Utvinning och s
- Page 91 and 92:
Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
- Page 93 and 94:
S:t Olofsholm [I 10] (Hellvi sn) 64
- Page 95 and 96:
1700- och tidigt 1800-tal, en del m
- Page 97 and 98:
5.1.11 Kulturmiljö- kulturminnesla
- Page 99 and 100:
Inom dessa områden med värdefullt
- Page 101 and 102:
Området präglas av småskalig arr
- Page 103: fler bolag som ville etablera sig p
- Page 106 and 107: 5.2.2 Användning av kalkstenen Fra
- Page 108 and 109: 5.2.3. Krav på kalksten från anv
- Page 110 and 111: Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
- Page 112 and 113: Cementa AB Ägarförhållanden Bola
- Page 114 and 115: Nordkalk AB Ägarförhållanden Bol
- Page 116 and 117: Svenska Mineral AB Ägarförhållan
- Page 118 and 119: NCC NCC äger i dag cirka 1 000 hek
- Page 120 and 121: 5.2.5 Påverkansområde i anslutnin
- Page 122 and 123: 5.2.7 Efterbehandlingsstrategier f
- Page 124 and 125: 5.3 Jordbruk 5.3.1 Jordbrukarna De
- Page 126 and 127: Figur. Andel brukningsenheter förd
- Page 128 and 129: Aktivitetsnivån för slutavverknin
- Page 130: Inom vissa områden finns det även
- Page 138 and 139: Socken Summa Natur Kultur Gemensam
- Page 140 and 141: MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
- Page 142 and 143: Attraktivt boende i olika miljöer
- Page 144 and 145: Demografi Norra Gotland Befolknings
- Page 146 and 147: 6.2 Arbetsmarknaden och näringsliv
- Page 148 and 149: Vad jobbar män och kvinnor med på
- Page 150 and 151: 6.3 Socioekonomiska förhållanden
- Page 152 and 153: 6.4 Hur ser ortsborna på markanvä
- Page 156 and 157: 7.1 Erfarenheter från projektet B
- Page 158 and 159: 7.2 Kunskaper som inte har kommit m
- Page 160 and 161: 7. Kan vi uppnå ett optimalt marku
- Page 162 and 163: Pettersson Jörgen, Gotlands Botani
- Page 164 and 165: Förord Under 2006 genomfördes i s
- Page 166 and 167: Hur ortsborna ser på markanvändni
- Page 168 and 169: 2. Resultatredovisning, fast boende
- Page 170 and 171: Totalt antal svar 730 100,0 Antal s
- Page 172 and 173: Nej 194 28,2 Vet inte 125 18,2 Tota
- Page 174 and 175: Antal som ej svarat 3 Totalt antal
- Page 176 and 177: Procent 6,1 13,7 20,8 17,1 19,6 19,
- Page 178 and 179: Frequency 80 60 40 20 0 1 Bevarande
- Page 180 and 181: Frequency 60 50 40 30 20 10 0 1 Sä
- Page 182 and 183: Frequency 25 20 15 10 5 0 1 2 Annat
- Page 184 and 185: Frequency 200 150 100 50 0 1 Ekonom
- Page 186 and 187: Frequency 400 300 200 100 0 1 Ansva
- Page 188 and 189: Frequency 120 100 80 60 40 20 0 1 2
- Page 190 and 191: 17. Vilket av följande intressen a
- Page 192 and 193: oende dominerar alternativ 2 med 54
- Page 194 and 195: Vald vikt 1 2 3 4 Totalt Antal 11 1
- Page 196 and 197: 65 Val av informationskanal Fritids
- Page 198 and 199: 3.3 Åsikter om nuvarande markanvä
- Page 200 and 201: De bryr sig inte 1 De förstör 1 D
- Page 202 and 203: Frequency 14 12 10 8 6 4 2 0 1 Beva
- Page 204 and 205:
Frequency 10 8 6 4 2 0 1 4 Annat sk
- Page 206 and 207:
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt Antal
- Page 208 and 209:
Opåverkat grundvatten, skola 27 av
- Page 210:
land, det finns inte Det här var d