Ladda hem - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

4.2 Jordarterna på norra Gotland Gotlands jordarter har karterats av SGU som publicerat en karta år 2005. (Svantesson, S.-I., 2005:Jordartskartan Gotland, norra delen, skala 1:100 000. Sveriges Geologiska Undersökning K4:1) En kortfattad beskrivning finns på kartan och en separat mera uttömmande beskrivning till kartan kommer att publiceras. Det följande utgör ett kort sammandrag ur kartan: Hällmark Största delen av norra Gotland karakteriseras av hällmarksområden bestående av kalksten. Hällmarken täcks på många ställen av ett tunt eller osammanhängande jordartslager vars tjocklek i medeltal uppgår till ca 0,5 m. Det tunna jordtäcket utgörs vanligen av vittringsjord eller morän, men kan i viss utsträckning även bestå av rena svallsediment. Moräntäckta områden Under istiden tog landisen upp och bearbetade lossbrutna delar av berggrunden och äldre jordlager. När isen smälte avsattes materialet som en osorterade jordart kallad morän. (Kallas ”pinnlair” på Gotland). Moränen bildar ett i huvudsak utjämnande täcke på berggrunden. Mäktigheten är i regel någon till några meter. I drumliner, en egen form av morän, kan den dock överstiga 10 m. Större områden med morän förekommer främst i områdets östra delar, särskilt i området mellan Tingstäde - Austers – Hangvar –Hall – Lärbro. Söder om vägen Lärbro – Fårösund förekommer morän relativt vanligt, medan förekomsten är mer sparsam norr om vägen. Områden med svallmaterial Svallsedimenten har bildats genom havets svallning. Gotland var helt täckt av vatten då inlandsisen lämnade ön, och ön kom att utsättas för mycket intensiv svallning då den steg upp ur havet genom att flertalet landytor var fritt exponerade mot havet. Svallgrus och klapper ses ofta avsatta i markanta strandvallar eller serier av sådana i flacka sluttningar mot havet. I området mellan Kappelhamnsviken och Vägumeviken går ett i det närmaste nord-sydligt stråk med svallsand med inslag av lera vid Vägume. Ett annat område med svallsand och svallgrus sträcker sig från Lickershamn via Stenkyrka till Tingstäde. I övrigt finns svallmaterial huvudsakligen kring kusten, men även insprängt här och var i området i synnerhet i kustnära områden. Finkorniga sediment Silt- och lerpartiklar som transporterades av isens smältvatten , eller frigjordes genom svallning och av vattendrag, sedimenterade på lugnt vatten och bildar nu ytor med silt och lera i låglänta områden. I forna och nuvarande insjöar avsattes bleke och kalkgyttja. Bleke utgörs av kalciumkarbonat och har bildats genom utfällning av i vattnet löst kalciumbikarbonat. Allteftersom igenväxningen och uppgrundningen i sjöarna fortskred ökande den organiska produktionen och bleket blev uppblandat med organiskt material så att jordarten övergår i kalkgyttja. Ren kalkgyttja bildar i regel blott tunna lager i myr- och träsklagerföljden medan blekelagren kan vara flera meter mäktiga. Utbredningen av dessa sediment i ytan är relativt begränsad på norra Gotland. Det största området finns söder om Lummelunda i anslutning till Mörbymyr. Därutöver finns några mindre områden mellan Stenkyrka och Lärbro. Söder om Lärbro finns några områden i
anslutning till svallsandsområdet. Ett fåtal områden förekommer därutöver söder om vägen mellan Lärbro och Fårösund, bl.a. norr och nordöst om Fardumeträsk. bleke och kalkgyttja förekommer dock allmänt på djupet under torven i områdets torvmarker. Torvtäckta områden Större torvmarker finns främst i de västra delarna (norr och väster om Tingstäde) men även med inslag av smärre torvområden. Norrut i Hangvar och Hall samt i nordväst i Lärbro, Fleringe , Rute och Bunge finns också smärre torvmarker.
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag för planer över
Page 3 and 4: Projektägare Länsstyrelsen Gotlan
Page 5 and 6: 5.1.5 Strandskydd………………
Page 7 and 8: 1. Förord Att ökade kunskaper ger
Page 9 and 10: Naturområden - med formellt skydd
Page 11 and 12: ka vägar vattenådrorna i det lagr
Page 13 and 14: 3 Inriktning och avgränsning Samma
Page 15 and 16: 4.1 Gotlands geologi (med fokus på
Page 17: gumeviken i väster och Fårösund
Page 21 and 22: 4.3.1 Grundvattenförhållanden på
Page 23 and 24: gstäde Lärbro Slite MAXIMAL VATTE
Page 25 and 26: Förutom de nämnda sjöarna finns
Page 27 and 28: 4.3.3 Vattendragens biologiska vär
Page 29 and 30: 4.4 Odlingsmarken 4.4.1 Åkermarken
Page 31 and 32: Ett viktigt mål med den nationella
Page 33 and 34: Utfall av prioritering på norra Go
Page 35 and 36: venteringen är i första hand en b
Page 37 and 38: Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 39 and 40: största vattendjup om fem meter. P
Page 41 and 42: • Vätar utgörs av svackor i ter
Page 43 and 44: land annat ett större antal sumpsk
Page 45 and 46: Hall-Hangvar Hejnum Kallgate MARKSL
Page 47 and 48: % Inventerad yta 120 100 80 60 40 2
Page 49 and 50: MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
Page 51 and 52: Rödlistade arter på Norra Gotland
Page 53 and 54: arter att upptäcka (Lars Fröberg,
Page 55 and 56: Fjärilar Gotland hyser en mycket r
Page 57 and 58: Othem 450 - - Hejnum 460 - - Boge 2
Page 59 and 60: Tingstäde MARKSLAG Hangvar-Othem T
Page 61 and 62: NG T26 T24 T22 T10 Medelboniteten f
Page 63 and 64: Fastigheterna på norra Gotland är
Page 65 and 66: har en uppräkning gjorts för att
Page 67 and 68: 5. Markanvändningen på norra Gotl
Page 69 and 70:
File Hajdar, Hejnum hällar och Kal
Page 71 and 72:
5.1.2 Formellt skyddade naturområd
Page 73 and 74:
Kortfattade beskrivningar av de tre
Page 75 and 76:
Skogliga biotopskyddsområden på n
Page 77 and 78:
5.1.3 Natura 2000-områden Sammanfa
Page 79 and 80:
3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0
Page 81 and 82:
Artkod Arter 1013 Kalkkärrsgrynsn
Page 83 and 84:
375 000 exemplar av Nipsippa finnas
Page 85 and 86:
5.1.5 Strandskydd Sammanfattning En
Page 87 and 88:
Tingstäde Hall Hangvar Grodvät Ka
Page 89 and 90:
5.1.8 Minerallagen Utvinning och s
Page 91 and 92:
Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 93 and 94:
S:t Olofsholm [I 10] (Hellvi sn) 64
Page 95 and 96:
1700- och tidigt 1800-tal, en del m
Page 97 and 98:
5.1.11 Kulturmiljö- kulturminnesla
Page 99 and 100:
Inom dessa områden med värdefullt
Page 101 and 102:
Området präglas av småskalig arr
Page 103:
fler bolag som ville etablera sig p
Page 106 and 107:
5.2.2 Användning av kalkstenen Fra
Page 108 and 109:
5.2.3. Krav på kalksten från anv
Page 110 and 111:
Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 112 and 113:
Cementa AB Ägarförhållanden Bola
Page 114 and 115:
Nordkalk AB Ägarförhållanden Bol
Page 116 and 117:
Svenska Mineral AB Ägarförhållan
Page 118 and 119:
NCC NCC äger i dag cirka 1 000 hek
Page 120 and 121:
5.2.5 Påverkansområde i anslutnin
Page 122 and 123:
5.2.7 Efterbehandlingsstrategier f
Page 124 and 125:
5.3 Jordbruk 5.3.1 Jordbrukarna De
Page 126 and 127:
Figur. Andel brukningsenheter förd
Page 128 and 129:
Aktivitetsnivån för slutavverknin
Page 130:
Inom vissa områden finns det även
Page 138 and 139:
Socken Summa Natur Kultur Gemensam
Page 140 and 141:
MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
Page 142 and 143:
Attraktivt boende i olika miljöer
Page 144 and 145:
Demografi Norra Gotland Befolknings
Page 146 and 147:
6.2 Arbetsmarknaden och näringsliv
Page 148 and 149:
Vad jobbar män och kvinnor med på
Page 150 and 151:
6.3 Socioekonomiska förhållanden
Page 152 and 153:
6.4 Hur ser ortsborna på markanvä
Page 154 and 155:
Utrymme för utökad brytning av ka
Page 156 and 157:
7.1 Erfarenheter från projektet B
Page 158 and 159:
7.2 Kunskaper som inte har kommit m
Page 160 and 161:
7. Kan vi uppnå ett optimalt marku
Page 162 and 163:
Pettersson Jörgen, Gotlands Botani
Page 164 and 165:
Förord Under 2006 genomfördes i s
Page 166 and 167:
Hur ortsborna ser på markanvändni
Page 168 and 169:
2. Resultatredovisning, fast boende
Page 170 and 171:
Totalt antal svar 730 100,0 Antal s
Page 172 and 173:
Nej 194 28,2 Vet inte 125 18,2 Tota
Page 174 and 175:
Antal som ej svarat 3 Totalt antal
Page 176 and 177:
Procent 6,1 13,7 20,8 17,1 19,6 19,
Page 178 and 179:
Frequency 80 60 40 20 0 1 Bevarande
Page 180 and 181:
Frequency 60 50 40 30 20 10 0 1 Sä
Page 182 and 183:
Frequency 25 20 15 10 5 0 1 2 Annat
Page 184 and 185:
Frequency 200 150 100 50 0 1 Ekonom
Page 186 and 187:
Frequency 400 300 200 100 0 1 Ansva
Page 188 and 189:
Frequency 120 100 80 60 40 20 0 1 2
Page 190 and 191:
17. Vilket av följande intressen a
Page 192 and 193:
oende dominerar alternativ 2 med 54
Page 194 and 195:
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt Antal 11 1
Page 196 and 197:
65 Val av informationskanal Fritids
Page 198 and 199:
3.3 Åsikter om nuvarande markanvä
Page 200 and 201:
De bryr sig inte 1 De förstör 1 D
Page 202 and 203:
Frequency 14 12 10 8 6 4 2 0 1 Beva
Page 204 and 205:
Frequency 10 8 6 4 2 0 1 4 Annat sk
Page 206 and 207:
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt Antal
Page 208 and 209:
Opåverkat grundvatten, skola 27 av
Page 210:
land, det finns inte Det här var d
show all

Ladda hem - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?