Ladda hem - Länsstyrelserna

får förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som anges i bilaga 2 till
förordningen som biotopskyddsområden. Bilagan omfattar 18 särskilt angivna skogstyper.
Ett biotopskyddsområde enligt ovan omfattar alltså bara en enda naturtyp. Arealen är normalt
mindre än 5 hektar men kan uppgå till 20 hektar
När Länsstyrelsen förklarar ett område som biotopskyddsområde, ska gränserna för den
skyddsvärda biotopen anges. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva verksamhet
eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs
för att vårda biotoperna.
Generellt om naturvårdsavtal
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten (Länsstyrelsen) och markägare
som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa
områden med höga naturvärden. Avtalet är normalt 50-åriga och kan ses som en del av det
långsiktiga skogskyddet. Markägaren får viss ekonomisk ersättning för de begränsningar i
brukandet som avtalet medför. Ibland tecknar markägarna dock avtalet utan att begära någon
ekonomisk ersättning.
Naturvårdsavtal passar bra för områden som redan har höga naturvärden eller områden som
inom en nära framtid har förutsättningar för att utveckla höga naturvärden, bl.a. genom inslag
av naturvårdande skötsel. Områdena har vanligtvis en storlek på mellan 3 till 20 hektar. Större
avtalsområden kan dock förekomma.
De tydligast uttalade syftena med naturvårdavtalen handlar om naturvärden. Eftersom de
skyddade biotoperna dock ganska ofta är en del av det hävdade odlingslandskapet så har i
praktiken även kulturmiljövärden betydelse. Ibland har avtalsområdena också betydelse för
rekreation och friluftsliv.
Avtalet reglerar hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Naturvårdande skötselåtgärder
som gynnar naturvärdena ska i regel utföras. Normalt utför markägaren skötselåtgärderna på
egen bekostnad, och virket tillfaller då honom eller henne. Det finns dock inget krav på att
utföra åtgärderna.
Naturreservat på Norra Gotland
På norra Gotland finns 31 naturreservat med en sammanlagd landareal av ca 5 600 hektar och
en vattenareal på ca 700 hektar. De tre största reservaten är Hall-Hangvar (2 889 ha), Bästeträsk
(1 492 ha) och Bräntings haid (425 ha). Nio av de 31 reservaten har en totalareal som
understiger 10 ha.
Syftet med bildandet av de olika reservaten varierar naturligtvis starkt. 12 reservat är bildade
med huvudsyftet att skydda olika geologiska bildningar – raukar, grottor och strandvallar. Tio
reservat, bl.a. Träskmyr med Vasteån, Hoburgsmyr och Bluttmo-Gildarshagen har bildats
främst för att skydda våtmarker som agmyrar och källkärr. I flertal av dessa ”våtmarksreservat”
ingår dock även barrskog i viss utsträckning.