Ladda hem - Länsstyrelserna

Kortfattade beskrivningar av de tre största naturreservaten på norra Gotland
Naturreservatet Hall-Hangvar
Hall-Hangvar naturreservat har en areal av drygt 28 km2 och är därmed Gotlands näst största
naturreservat. Längs kusten sträcker sig naturreservatet från den norra delen av Irevik till den
västra sidan av Kappelshamnsviken, en sträcka på närmare 25 km.
Hall-Hangvar naturreservat upptas till den helt övervägande delen av tallskog, en tallskog som
ofta är starkt präglad av bete och äldre tiders avverkningar i form av plockhuggning. Framför
allt i den södra delen av reservatet är jordtäcket tunt, och skogen består här i stor utsträckning
av en gles och lågvuxen hällmarkstallskog. Bl.a. i anslutning till Verkmyr och Stigmyr finns
större områden med öppna, nästan helt trädlösa hällmarker.
Mellan den norra delen av Irevik och Häftingsklint reser sig en brant, upp till 30 m hög klint
alldeles innanför stranden. Drygt 500 m norr om Häftingsklint delar denna kustklint upp sig i
två avsatser. Den undre fortsätter längs stranden, medan den övre böjer av inåt land samtidigt
som den blir allt flackare. Först uppe vid Hallshuk når kustklinten åter en höjd av över 25 m.
Reservatet är förhållandevis rikt på våtmarker av olika slag. I de större, t.ex. Verkmyr och
Stigmyr, domineras växtligheten ofta av ag och högvuxna starrarter, medan många av de
mindre våtmarkerna har karaktären av vegetationsfattiga s.k. blekevätar, som helt torkar ut
under sommaren. På många platser nedanför klintarna, bl.a sydväst om Harudden, har framträngande
grundvatten gett upphov till botaniskt rika källkärr och kalkfuktängar.
Trots att stora delar av reservatet ger ett kargt intryck, kan man här träffa på ett flertal ovanliga
växter, bl.a. orkidéer som röd skogslilja, salepsrot, alpnycklar, sumpnycklar och gulyxne,
strandkål, brun ögontröst (i källkärren), svärdskrissla och gotlandssolvända.
Naturreservatet Bästeträsk
Naturreservatet Bästeträsk är ett av Gotlands största naturreservat och omfattar dels den 665
hektar stora sjön Bästeträsk (Gotlands största sjö!), dels drygt 800 hektar av omgivande skog,
myrar, alvarmarker och klapperstensstränder. I den sydvästligaste delen av reservatet finns
även ett mindre område med lövskog och ängsmark – Hässleänget.
Sin storlek till trots är Bästeträsk förhållandevis grund: Största djupet är bara ca 4,5 m, och
större delen av sjön är avsevärt grundare. Sjöns botten utgörs delvis av stenig hårdbotten
(främst de grundare delarna av sjön), delvis av sedimentbotten. Sedimentlagrens mäktighet
uppgår som mest till ca 1,5 m. Sjön saknar i stor utsträckning högre vattenvegetation, men
bestånd av vass och ag förekommer dels i sjöns sydvästra del, dels norr om Storholmen och
Lillholmen. Stora delar av sjöns centrala delar har en bottenvegetation av olika arter kransalger.
Av fisk förekommer gädda, sik (enda sötvattenslevande beståndet på Gotland), mört,
sarv, sutare, stensimpa (enda förekomsten på Gotland) och abborre. Kräftor planterades in på
1920-talet och finns i dag rikligt i sjön. Nästan hela Bästeträsk omges av en s.k. strandbarrikad
bestående av en isförskjuten, 0,5-1 m hög strandvall av delvis blockrikt grus. I den centrala
delen av sjön ligger öarna Storholmen och Lillholmen, som både till stor del är klädda med
lågvuxen tallskog. På de två öarna häckar bl.a. flera hundra par ejder.
Hässleänget, som har en areal av ca 15 hektar, har närmast karaktären av lövskog och domineras
av ek och ask. Hela området har tidigare varit ängsmark, och många av askarna bär spår av