Ladda hem - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Ingående art enligt habitatdirektivet är Styv kalkmossa. Bräntings haid är skyddat som naturreservat. I länsstyrelsens bevarandeplan finns en relativt utförlig beskrivning av hotbilden mot området. Delar av beskrivningen återges i det följande. Hot mot områdets samtliga habitat (enligt länsstyrelsens bevarandeplan) Kalkberggrunden genomkorsas av sprickor och håligheter av varierande storlek. Sprickbildningarna finns ofta mellan lager i lagerföljden där svagheter av olika skäl har uppstått. Efter att nederbördsvatten har sipprat ner genom markytan samlas det i dessa sprickor i berggrunden och bildar grundvatten. Sprickorna och håligheterna kan vidgas bland annat genom kemisk vittring orsakad av kolsyra i vattnet. Alvarmark har generellt sett svaga vattenhållande egenskaper eftersom jordtäcket är så tunt och nederbördsvattnet rinner ner i de ytliga sprickorna i marken (undantaget är sprickfria svackor i berggrunden där vattnet periodvis kan bli stående, så kallade vätar). Vegetationen är så gott som helt beroende av nederbördsvattnet, och av att detta vatten i största möjliga utsträckning hålls kvar på marken som ytvatten och i marken som grundvatten. Bräntings haids höga läge i förhållande till omgivningen innebär att en betydande del av ytvattenavrinningen och grundvattnets rörelse sker från området, mot lägre terräng. De våtmarker som finns i och i anslutning till Bräntings haid är på grund av detta sannolikt mycket känsliga för störningar som påverkar hydrologin. Inom Natura 2000-området gäller detta särskilt Släkmyr och Brutmyr, och utanför området Ojnaremyr, Tvärlingsmyr, Brytmyr, Bluttmo och flera mindre, icke namngivna våtmarker. Vegetationen i våtmarkerna, särskilt i vätarna, har stresstolerans som konkurrensfördel, vilket innebär att de tål både översvämning, torka och näringsbrist. Andra arter förmår inte etablera sig under dessa förhållanden. Våtmarkernas arter är dock konkurrenssvaga under ”normala” förhållanden och konkurreras därför ut om marken är uttorkad större delen av året. Exempel på verksamheter som kan få konsekvenser på hydrologi och vattenkvalitet är täkt av berg, grus eller sand, stora yt- eller grundvattenuttag och miljöfarlig verksamhet. Gildarshagen Områdets areal är 80,8 ha varav största delen utgörs av betad barrskog. Hela södra delen av området upptas av den åtta hektar stora källmyren Bluttmo som har en synnerligen rik flora. Myren är hydrologiskt helt intakt och har mycket höga naturvärden. Gildarshagen är skyddad som naturreservat och i området finns 4 av EU:s naturtyper varav 3 är prioriterade. De prioriterade upptar ca 27 % av arealen. Ingående art enligt habitatdirektivet är Kalkkärrsgrynsnäcka. Filehajdar Natura 2000-området Filehajdar består av alvarmark bevuxen med gles skog och är beläget omkring en kilometer sydost om Tingstäde träsk. Berggrunden utgörs av revkalksten och lagrad kalksten. En del av området är skyddat som naturreservat. Natura 2000-området utgör en del av ett ännu större hällmarksområde, även det kallat Filehajdar, som tillsammans med Hejnum kallgate och Hejnum hällar bildar Gotlands största hällmarksområde. Natura 2000området är 64,5 ha och består till 100 % av prioriterade naturtyper. Totalt beräknas ca
375 000 exemplar av Nipsippa finnas inom Filehajdar-området, varav drygt halva populationen befinner sig inom Natura 2000-området. Ingående art enligt habitatdirektivet är Nipsippa. Hejnum Kallgate, Kallgatburg Hejnum Kallgate är Gotlands största våtmarksområde och innehåller helt unika naturvärden.. Området ligger på märgelkalksten som överlagras av bleke och är det enda området i sitt slag på Gotland. Våtmarken utgör det enda större ej uppodlade våtmarksområdet med märgelsten på hela Gotland. Kallgatburg är skyddat som naturreservat och är ett säreget utmarksområde som innehåller flera olika livsmiljöer. Området hänger hydrologiskt samman med det stora våtmarkskomplexet Hejnum Kallgate. Områdena är tillsammans ca 1069 ha och har 10 av EU:s naturtyper varav 5 är prioriterade. De prioriterade typerna utgör ca 41 % av arealen. Ingående arter enligt habitatdirektivet är Smalgrynsnäcka, Väddnätfjäril och Guckusko. Mölner myr, Hoburgsmyr Mölner myr utgörs av vidsträckta myr- och skogsmarker samt alvarmarker. Själva myren ligger i den norra halvan av området. Söder om Mölnermyr ligger myren Långvät som har synliga källor i sin södra del. Vattnet från Långvät dräneras underjordiskt via ett slukhål till Mölnermyr. Myrens utlopp ligger vid gården Mölner i myrens norra del. Avrinningsområdet utgörs av skog, myrar och alvarmarker. Närsalthalterna i det vatten som når myren är låga. Berggrunden täcks endast av tunna lager vittringsjord centralt i områdets södra del. Även norr om myren finns stora arealer mark nästan utan jordlager. Den dominerande naturtypen är inom dessa områden kalktallskog. Hoburgsmyr är en agmyr som omges av äldre tallskog. Hoburgsmyr är skyddat som naturreservat och är en av norra Gotlands största opåverkade agmyrar. Centralt i myren finns två stora bestånd av ag. Dessa omges av breda bälten med knappag. Marken utgörs här av kalkgyttja. Knappagvegetationen hyser rikliga bestånd av orkidén kärrnycklar. Endast ca 200 meter norr om myren ligger ett kalkbrott där man brutit sig över 15 meter ner i marken. I länsstyrelsens bevarandeplanen för Natura 2000-området framgår att kalkbrottet ännu inte har påverkat myren men att det finns stor risk att hela myren kan tömmas om brytningen fortsätter. Områdena är tillsammans ca 750 ha och har 10 av EU:s naturtyper varav 7 är prioriterade. De prioriterade typerna utgör ca 42 % av arealen. Ingående art enligt habitatdirektivet är Styv kalkmossa Kölningträsk, Rutemyr Detta är två områden som består av agmyrar omgivna av stora områden gammal hällmarkstallskog, rikärr och alvarmarker. Själva Kölningsträsk är en sjö av naturtypen Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger. Områdena är tillsammans ca 690 ha och har 6 av EU:s naturtyper varav 3 är prioriterade. De prioriterade typerna utgör ca 82 % av arealen.
Page 1 and 2:
Kunskapsunderlag för planer över
Page 3 and 4:
Projektägare Länsstyrelsen Gotlan
Page 5 and 6:
5.1.5 Strandskydd………………
Page 7 and 8:
1. Förord Att ökade kunskaper ger
Page 9 and 10:
Naturområden - med formellt skydd
Page 11 and 12:
ka vägar vattenådrorna i det lagr
Page 13 and 14:
3 Inriktning och avgränsning Samma
Page 15 and 16:
4.1 Gotlands geologi (med fokus på
Page 17 and 18:
gumeviken i väster och Fårösund
Page 19 and 20:
anslutning till svallsandsområdet.
Page 21 and 22:
4.3.1 Grundvattenförhållanden på
Page 23 and 24:
gstäde Lärbro Slite MAXIMAL VATTE
Page 25 and 26:
Förutom de nämnda sjöarna finns
Page 27 and 28:
4.3.3 Vattendragens biologiska vär
Page 29 and 30:
4.4 Odlingsmarken 4.4.1 Åkermarken
Page 31 and 32: Ett viktigt mål med den nationella
Page 33 and 34: Utfall av prioritering på norra Go
Page 35 and 36: venteringen är i första hand en b
Page 37 and 38: Tingstäde MARKSLAG Trädbevuxen ma
Page 39 and 40: största vattendjup om fem meter. P
Page 41 and 42: • Vätar utgörs av svackor i ter
Page 43 and 44: land annat ett större antal sumpsk
Page 45 and 46: Hall-Hangvar Hejnum Kallgate MARKSL
Page 47 and 48: % Inventerad yta 120 100 80 60 40 2
Page 49 and 50: MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
Page 51 and 52: Rödlistade arter på Norra Gotland
Page 53 and 54: arter att upptäcka (Lars Fröberg,
Page 55 and 56: Fjärilar Gotland hyser en mycket r
Page 57 and 58: Othem 450 - - Hejnum 460 - - Boge 2
Page 59 and 60: Tingstäde MARKSLAG Hangvar-Othem T
Page 61 and 62: NG T26 T24 T22 T10 Medelboniteten f
Page 63 and 64: Fastigheterna på norra Gotland är
Page 65 and 66: har en uppräkning gjorts för att
Page 67 and 68: 5. Markanvändningen på norra Gotl
Page 69 and 70: File Hajdar, Hejnum hällar och Kal
Page 71 and 72: 5.1.2 Formellt skyddade naturområd
Page 73 and 74: Kortfattade beskrivningar av de tre
Page 75 and 76: Skogliga biotopskyddsområden på n
Page 77 and 78: 5.1.3 Natura 2000-områden Sammanfa
Page 79 and 80: 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0
Page 81: Artkod Arter 1013 Kalkkärrsgrynsn
Page 85 and 86: 5.1.5 Strandskydd Sammanfattning En
Page 87 and 88: Tingstäde Hall Hangvar Grodvät Ka
Page 89 and 90: 5.1.8 Minerallagen Utvinning och s
Page 93 and 94: S:t Olofsholm [I 10] (Hellvi sn) 64
Page 95 and 96: 1700- och tidigt 1800-tal, en del m
Page 97 and 98: 5.1.11 Kulturmiljö- kulturminnesla
Page 99 and 100: Inom dessa områden med värdefullt
Page 101 and 102: Området präglas av småskalig arr
Page 103: fler bolag som ville etablera sig p
Page 106 and 107: 5.2.2 Användning av kalkstenen Fra
Page 108 and 109: 5.2.3. Krav på kalksten från anv
Page 112 and 113: Cementa AB Ägarförhållanden Bola
Page 114 and 115: Nordkalk AB Ägarförhållanden Bol
Page 116 and 117: Svenska Mineral AB Ägarförhållan
Page 118 and 119: NCC NCC äger i dag cirka 1 000 hek
Page 120 and 121: 5.2.5 Påverkansområde i anslutnin
Page 122 and 123: 5.2.7 Efterbehandlingsstrategier f
Page 124 and 125: 5.3 Jordbruk 5.3.1 Jordbrukarna De
Page 126 and 127: Figur. Andel brukningsenheter förd
Page 128 and 129: Aktivitetsnivån för slutavverknin
Page 130: Inom vissa områden finns det även
Page 138 and 139:
Socken Summa Natur Kultur Gemensam
Page 140 and 141:
MARKSLAG Trädbevuxen mark Åker Ö
Page 142 and 143:
Attraktivt boende i olika miljöer
Page 144 and 145:
Demografi Norra Gotland Befolknings
Page 146 and 147:
6.2 Arbetsmarknaden och näringsliv
Page 148 and 149:
Vad jobbar män och kvinnor med på
Page 150 and 151:
6.3 Socioekonomiska förhållanden
Page 152 and 153:
6.4 Hur ser ortsborna på markanvä
Page 154 and 155:
Utrymme för utökad brytning av ka
Page 156 and 157:
7.1 Erfarenheter från projektet B
Page 158 and 159:
7.2 Kunskaper som inte har kommit m
Page 160 and 161:
7. Kan vi uppnå ett optimalt marku
Page 162 and 163:
Pettersson Jörgen, Gotlands Botani
Page 164 and 165:
Förord Under 2006 genomfördes i s
Page 166 and 167:
Hur ortsborna ser på markanvändni
Page 168 and 169:
2. Resultatredovisning, fast boende
Page 170 and 171:
Totalt antal svar 730 100,0 Antal s
Page 172 and 173:
Nej 194 28,2 Vet inte 125 18,2 Tota
Page 174 and 175:
Antal som ej svarat 3 Totalt antal
Page 176 and 177:
Procent 6,1 13,7 20,8 17,1 19,6 19,
Page 178 and 179:
Frequency 80 60 40 20 0 1 Bevarande
Page 180 and 181:
Frequency 60 50 40 30 20 10 0 1 Sä
Page 182 and 183:
Frequency 25 20 15 10 5 0 1 2 Annat
Page 184 and 185:
Frequency 200 150 100 50 0 1 Ekonom
Page 186 and 187:
Frequency 400 300 200 100 0 1 Ansva
Page 188 and 189:
Frequency 120 100 80 60 40 20 0 1 2
Page 190 and 191:
17. Vilket av följande intressen a
Page 192 and 193:
oende dominerar alternativ 2 med 54
Page 194 and 195:
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt Antal 11 1
Page 196 and 197:
65 Val av informationskanal Fritids
Page 198 and 199:
3.3 Åsikter om nuvarande markanvä
Page 200 and 201:
De bryr sig inte 1 De förstör 1 D
Page 202 and 203:
Frequency 14 12 10 8 6 4 2 0 1 Beva
Page 204 and 205:
Frequency 10 8 6 4 2 0 1 4 Annat sk
Page 206 and 207:
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt Antal
Page 208 and 209:
Opåverkat grundvatten, skola 27 av
Page 210:
land, det finns inte Det här var d
show all

Ladda hem - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?